Loggor - en bortglömd del av svensk design
Loggornas ständiga närvaro i våra liv blir allt mer påtaglig. När Nationalmuseum i Stockholm gör en djupdykning i varumärkenas värld finansieras den delvis av företagen själva.
Röda korsets symboler har en särställning bland världens varumärken. Användandet av den regleras i Genèvekonventionen, som gäller i nästan 200 länder. Affischen Ta det lugnt är från Sovjetunionen. FOTO: NATIONALMUSEUM
Foto:
Tetra Pak, Astra Zeneca, Posten, KF och Trygg Hansa representerar olika typer av företag som alla har en etablerad logotyp som utvecklats genom åren. Även Röda Korsets logotyp undersöks i utställningen, men eftersom det är en ideell organisation deltar den gratis. De fem företagen har betalat mellan 600 000 och 900 000 kronor var och låtit museet ta del av arkivmaterial.
<b>Välkomnar debatt</b>
Lena Holger, Nationalmuseets första intendent och ansvarig för utställning, välkomnar en diskussion om etik och gränsdragning mellan konst och ekonomi men ser inget fel i att låta företag betala för att få delta i utställningen.
- Det här är ett försök att hitta en form för samarbete. Självklart har vi diskuterat den här frågan inom museet, nu har vi kommit fram till en samarbetsform vi kan stå för, säger Lena Holger.
Enligt henne har företagen inte kunnat påverka utställningens utformning.
<b>Förbisett område</b>
Designhistorikern Marie-Louise Bowallius, som tillsammans med Michael Toivio skrivit det första kapitlet i den omfattande utställningskatalogen, tycker det är bra att utställningen och finansieringen av den ifrågasätts. Hade museet valt att stå oberoende hade utställningen också tagit en annan riktning, tror hon.
- Det är klart att det påverkar samtalet som följer.
Ändå välkomnar hon en utställning om ett förbisett område inom svensk design.
- Det är visst intressant att göra en utställning om varumärken och formgivning av logotyper och märkesidentiteter. Sen har den kanske inte gjorts på det sättet jag helst hade velat, men jag är ändå glad att den blivit av.
I "Identitet" förklaras begrepp som "corporate identity" och branding", som har sitt ursprung i ordet brännmärke. Besökarna kan se reklamfilmer och världens 20 starkaste varumärken, föga förvånande med Coca-Cola i topp, presenteras. I texter lyfts formgivarna och historierna bakom logotyperna fram, med svenska företag i fokus. Skisser från KF:s arkiv visar hur oändlighetssymbolen, ett av landets mest kända varumärken som inte längre används, vuxit fram. Blyertsteckningar av åttor och g-klavar blir i efterhand till en tydlig liggande oändlighetsslinga.
<b>Olika designkulturer</b>
Den grafiska formgivaren Olle Eksell skapade det första moderna designprogrammet i Sverige på 1950-talet, för Mazetti och Ögonkakao. På 1980-talet växte traditionen att satsa på företagsbilden sig stark. Men bland formgivarna beror varumärkenas status fortfarande på vilken miljö man rör sig i.
Marie-Louise Bowallius föreläser på de två designskolorna Konstfack och Beckmans, där två olika kulturer råder. På Konstfack är varumärken och företagsprofiler inget som betonas, på Beckmans är den typen av design inte mindre fin än någon annan.
- Vad det beror på är stora frågor, som naturligtvis har väldigt mycket med våra värderingar och vår politiska och ideologiska syn att göra. Det har varit så uppenbart kommersiella syften och det kommersiella har varit fult.
Svensk och skandinavisk design har länge haft ett högt anseende utomlands, inte minst inom heminredning. Logotyper och grafisk design har däremot länge varit en okänd sida av svensk formgivning och det finns lite skrivet och dokumenterat.
- De har inte heller fått draghjälp av organisationer som Svensk Form, som andra formgivare faktiskt har fått en slags marknadsföring av, säger Marie-Louise Bowallius.
Så jobbar vi med nyheter