Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ljudskulpturer på Konstmuseet

Kultur och Nöje2008-05-21 03:00
n Det bjöds på långväga besök i måndags på Konstmuseet när de japanska musikerna Tetuzi Akiyama och Toshimaru Nakamura tillsammans med Eric Carlsson och Henrik Olsson äntrade scenen inför ett 30-tal åskådare. Musiken som skapades var krävande men ofta spännande, inte minst beroende på Nakamura som likt en professor satt bakom sitt mixerbord och mejslade fram olika former av ljud med känslig hand.Det första setet bestod av de båda japanerna som gav en duoimprovisation. Gitarristen Tetuzi Akiyama spelade här relativt konventionellt på sin stålsträngade akustiska gitarr vad gäller tonval och klanger. Ackord tagna med stor eftertänksamhet, flageoletter och enskilda toner; allt med mycket luft emellan, pauser och tystnad. Dessa ofta vackra och meditativa gitarrinsatser interpunkterades och kontrasterades av, till en början, lågmälda toner och skrapande ljud från Nakamura, ljud som under styckets gång förvandlades och blev mer pockande, störande, mer av högljutt brus.Det kan vara missvisande att tala om musik i detta sammanhang eftersom detta ord ger associationer som kan leda fel. En mer rättvisande bild är egentligen ljudskulpturer. Man skulpturerar stillsamt fram olika ljudformer som tillsammans får bilda mönster och stämningar. Och så pauser, tystnad.Det andra setet bestod av en improvisation där de svenska slagverkarna Eric Carlsson och Henrik Olsson också deltog. Det blev en tydlig skillnad mot första set, de två slagverkarna skapade en fond av ljud, ibland alstrade av vattenfyllda glas, ibland av rör och andra typer av slagverk. Tillsammans med Nakamuras ljudkulisser blev det till en intensivare och tätare upplevelse.Det som undertecknad fångades mest av var ändå första set där inåtvändheten och tystnaden liksom tvingade åhöraren att höja känsligheten. En sorts reduceringens estetik där en viskning blir mer påträngande än ett skrik. Det blev till en intressant konsert och ett givande möte med den japanska improvisationsscenen.Konserten arrangerades av Annan musik tillsammans med Norrköpings konstmuseum.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!