Livet tar ju hela ens tid!
Jag började dagen med att göra en komihåglista, så inget skulle bli glömt.
Foto:
? Rensa, luckra och gödsla kryddgården
? Läsa Lenas uppsats och kommentera
? Mejla till byggmästaren och be att få en specifikation av slutfakturan på ombyggnaden
? Leta fram alla räkningar som jag stoppat undan på en stol under bordet och betala dem
? Packa upp och montera ihop den nyinköpta kompostkvarnen
? Mala ner den stora rishögen som ligger på gräsmattan
? Plantera johannesörten och oreganon
? Klippa gräsmattorna
? Tvätta
? Diska disken efter gårdagens kombinerade badrumsinvigning och försenade födelsedagsfirande (ja inte mitt utan Görans 60-årsdag, då jag låg i flunsa och inte kunde delta)
? Skriva något djupsinnigt till Brittmarie
? Vattna det nysådda och det nyrensade
Jag gick ut hårt och började läsa uppsatsen medan jag åt frukost. Jag diskade till Go´morron världen och bestämde mig sedan för att börja med kryddgården. Tvätten passade jag på att lägga in när jag ändå var tvungen att gå in och dricka vatten och uppsatsen fortsatte jag med medan jag drack förmiddagskaffe. Vid 2-tiden var kryddgården och vattningen klar och tvätten hängd och jag slängde i mig lite rabarberkräm med sönderbrutet knäckebröd medan jag fortsatte att läsa uppsatsen. Den handlar om vad som gör texter begripliga också för lätt förståndshandikappade.
Det var efter den sena lunchen, som jag gjorde mitt avgörande misstag. Jag bestämde mig för att montera ihop den nyinköpta kompostkvarnen och började med att läsa bruksanvisningen. Herregud! Hur kan man få starten av en kompostkvarn att framstå som om man tänkte ladda ett kärnkraftverk? Det var skyddsglasögon, arbetshandskar, tättsittande kläder utan remmar och band och hörselskydd! Och då ska man ändå betänka att just den här kompostkvarnen heter Bio-Silent!!!
Det fortsatte med el-uttag med skyddsledare säkrad med en 10A trög säkring, skyddsjordad anslutningssladd av gummi med skarvdon i sköljtätt utförande och jordfelsbrytare placerad mellan eluttaget och anslutningsladden. Och inte ens då kunde man vara säker utan man rekommenderades att använda skor med kraftiga gummisulor. När jag stod där i solgasset, påbyltad, som inför en månlandning, genomsvett och -nervös började jag allvarligt ifrågasätta investeringen.
Ifrågasättandet växte till övertygelse när jag aldrig, av bruksanvisningen, lyckades begripa hur jordfelsbrytaren fungerade. Jag kände mig som en levande illustration till en passus i uppsatsen: "Att skriva lättläst handlar om att inte ta kunskap för given; att skriva så att läsaren behöver så lite förkunskap som möjligt." Det slutade med att jag sket i jordfelsbrytaren, slängde av mig kläderna, handskarna, hörselskydden och glasögonen, tryckte igång eländet och ägnade resten av da´n åt att mala ner rishögen iklädd baddräkt och skor med tjocka gummisulor!
Sen letade jag fram räkningarna och konstaterade att ingen måste betalas före den 26 maj, bestämde mig för att klippa gräsmattorna, plantera johannesörten och oreganon och rensa andra halvan av hallonhäcken en annan dag, mejlade byggmästaren, skrev något föga djupsinnigt till Brittmarie och insåg att jag aldrig skulle hinna jobba i morgon. Jag menar hur ska man hinna jobba också när själva Livet tar så´n tid?
Så jobbar vi med nyheter