Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Litterärt tema: utsatthet

NORRKÖPING
Människans utsatthet var ett genomgående tema på bokens dag på lördagen. Sju författare stod på Östgötateaterns stora scen - alla aktuella med nya böcker.

PO Enqvists insats på Bokens dag lämnade, enligt Folkbladets reporter, mycket i övrigt att önska.
FOTO: ANITA KJELLBERG

PO Enqvists insats på Bokens dag lämnade, enligt Folkbladets reporter, mycket i övrigt att önska. FOTO: ANITA KJELLBERG

Foto:

Kultur och Nöje2001-11-19 00:00
Bokens dag är en lovvärd hyllning till boken och den lockade även i år en stor och engagerad publik. Varje författare som bjudits in talade om sin nya bok, eller läste ur den. Pianisten Yoriko Asahara-Jansson introducerade dem med pianostycken av tonsättare som Chopin och Satie.
Människans utsatthet var kvällens röda tråd. Den framträdde kanske tydligast hos Henning Mankell, aktuell med sin rosade roman Tea-Bag. I den nedstiger en fåfäng, svensk författare i illegala invandrares underjordiska tillvaro av falska identiteter och uppdiktade livshistorier. En av romanens kvinnor uppger sig heta Tea-Bag och komma från Kurdistan, därav titeln.
- Tjejerna vägrar se sig själva som offer. För mig är de hjältinnor för att de vägrar att tyckas synd om, säger Mankell.
Henning Mankell gjorde en syndabekännelse för publiken: han tjuvlyssnar ofta och gärna. Det var när han hörde ett samtal mellan två flickor på ett kafé i Stockholm som han fick idén till Tea-Bag.
- Ett par tonåringar satt och pratade på knagglig svenska vid bordet bredvid. Efter ett tag insåg jag att de var här illegalt och inte hade lov att stanna.
- Att vi tvingar ner människor i underjorden, när det finns goda skäl för dem att finnas, ser jag som ett av Europas största nederlag sedan andra världskriget, säger Henning Mankell.
25-årige Alejandro Leiva Wenger, som nyligen debuterade med novellsamlingen Till vår ära, avlöste erfarne Mankell i talarstolen. Alejandro Wenger är född i Chile och kom till Sverige som nioåring. Han läste en novell om modern som för första gången handlar mjölk i Sverige. Genom barnets ögon skildras hennes osäkerhet i det nya landet, med dess okända regler och seder.

<b>Eftersträvansvärt</b>
I Björn Larssons författarskap är utsatthet något eftersträvansvärt. Björn Larsson är professor i franska vid Lunds universitet och hängiven seglare. Han anser att resor och litteratur i grunden handlar om samma sak: att utsätta sig för risken att bli en annan människa.
- Människan måste vara beredda att göra avkall på sin identitet, speciellt sin nationella och religiösa identitet, säger Björn Larsson.
Björn Larsson var personlig och bjöd generöst på sig själv. Hans besök i Norrköping var det första sedan han satt på Skenäsanstalten för värnpliksvägran.
- Att studera räknades som arbete och jag började läsa fornfranska, som är riktigt tråkigt. Hade jag inte hamnat i fängelse, så hade jag nog inte blivit professor i franska.
Marie Hermansson läste ur sin senaste roman Ett oskrivet blad. Reine, en förtidspensionerad man i 50-årsåldern är tafatt, osjälvständig och lockas till kyrkans kravlösa gemenskap. Där träffar han Angela, en kvinna som han upplever som ännu mer bortkommen än han själv. Detta ger honom kraft och får honom att växa. De gifter sig och skaffar barn, men deras son behöver en dyr operation för att kunna överleva.
Reine och Angela kidnappar ett barn för att pressa pengar från hans rika föräldrar, för att få pengar till sonens operation. Hermansson har en förmåga att skruva verkligheten och gestalta det fantastiska. Hon trollband publiken och det blev en magisk sagostund för vuxna.
Lustigkurren i författarsällskapet var Torbjörn Flygt. Han underhöll som en ståupp-komiker i rasande tempo och påminde lite om Jonas Gardell i sin impressionistiska berättarstil. Liksom författaren själv är Johan Kraft, huvudpersonen i hans roman Underdog, uppvuxen i miljonprogramsområdet Borgästargården i Malmö. Johan Kraft blir affärsjurist och känner ett starkt utanförskap i affärsvärlden. Romanen speglar den osäkerhet som klassresan, men även samhällets glidande värderingar, skapar.

<b>Skarp kontrast</b>
Flygts framträdande stod i skarp kontrast till PO Enqvists, som kom efter. Enqvists insats var färglös och lämnade åtminstone mig ganska blank. Han nöjde sig med att läsa stycken ur inledningskapitlet och epilogen ur Levi Petrus. Boken beskrev han själv som en "non-fiction novel" om pingströrelsen.
Inte heller Anna-Karin Palm kom riktigt till sin rätt. Hon läste ur sin hyllade novellsamling In i öknen. Hon gav korthuggna svar på de frågor som kvällens värd, skådespelaren Christian Zell, ställde till henne. Men så var han också dåligt påläst och gav ett oengagerat intryck.
Bokens dag i Norrköping arrangerades av Anderssons Bokhandel, Norrköpings Tidningar, Östgötateatern, Mimer, ABF och Norrköpings Stadsbibliotek.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!