Lewin & LĂ€sande livet
HOLGER LEWIN LĂ€sande livet Axplock
Holger Lewin, östgöte som vet vad han skriver om. Visst verkar han gilla katter ocksÄ.
Foto:
DÄ Àr du i gott sÀllskap med mig och nÄn miljon andra Ànnu överlevande frÄn arbetarrörelsens och folkhemmets tid. Och med den lÄgmÀlde östgötaförfattaren Holger Lewin som nu i sin trettiofemte bok "LÀsande livet" beskriver just en sÄdan bildningsgÄng.
Holger Lewin föddes 1925 i BrenÀs uppe vid Tisnaren i Skedevi socken. Hans far var smed och sjÀlv har han prövat pÄ det mesta av tunga och slitsamma jobb.
En av hans tidiga böcker heter "Tolv ting". DÀr utgÄr han frÄn de redskap han handskats med frÄn spaden, sÄgen, oket, krattan, yxan, hackan, slÀggan fram till kniven och slutligen pennan. Jag vet hur de skall anvÀndas, skrev han. Jag vet hur de kÀnns i handen, armarna och ryggen. Hackan anvÀnde han redan som elvaÄring pÄ rovfÀlten. Raderna var lÄnga. Timmarna var mÄnga.
En farlig tid
DÄ hade det kommit en nymodighet som kallades semester. Förunderligt! Ledigt mitt i sommaren, med betalning dÀrtill! Ofattbart. De gamla förfasade sig och spÄdde vÀrldens snara undergÄng. Men för trÀdgÄrdspojkarna gÀllde inga sÄna nymodigheter.
Den boken Àr illustrerad med detaljrika teckningar av Lewin sjÀlv och tryckt 1978 pÄ Författares Bokmaskin. DÀr var utrustningen primitiv pÄ den tiden. Man fick skriva sÀttningen sjÀlv pÄ en elektrisk skrivmaskin och montera sidorna, binda och skÀra. Resultatet blev sÀllan riktigt proffsigt.
Jag gav sjÀlv ut min sagobok Perka pÄ det sÀttet vid samma tid. Den fick följaktligen taskiga recensioner av BibliotekstjÀnst. Biblioteken tog 65 ex medan de köpte 4000 av TrÀlarna som kom ut pÄ ett "riktigt" förlag.
Bokmaskinen hade pÄ den tiden rykte om sig att bara ge ut refuserade författare. Holger Lewin gick till ett mindre förlag som heter Axplock, men nu tycktes recensenterna lÀmna hans böcker utan avseende. 1990 lovade han att sluta skriva pÄ grund av "dÄligt gensvar", men Äret dÀrpÄ fick han Dan Andersson-priset och modet att fortsÀtta.
Hans nya bok "LÀsande livet" (Axplock 2004) handlar om hans - och vÄr generations - bildningsgÄng. I bokens fiktion Àr det pensionÀren Samuel Hedman som skriver ner sina minnen pÄ nÀtterna - tyst med penna och papper för att hans hustru inte ska mÀrka vad han hÄller pÄ med.
Restriktioner pÄ biblan
Skolan försökte hindra Samuel frÄn att lÀsa. I skolbiblioteket fick han bara lÄna en bok i veckan, den lÀste han ut redan första kvÀllen. Sen blev det veckotidningar. I Levande Livet lÀrde han sig mer historia och geografi Àn i skolbÀnken och mötte dessutom skribenter som Albert Engström och Evert Taube.
Samuel berÀttar att han lÀste allt han fick tag pÄ. Bill Brown och Sigge Stark. I Folket i Bild gick Vilhelm Mobergs "SÀnkt sedebetyg" som följetong. FrÄn första krigsvintern minns han FiB:s lÄgprisböcker dÀr Ivar Lo och FridegÄrd och Moa gavs ut i Ättitusen ex och bara kostade nÄn krona.
NÀr Samuel fick barn lÀste han Kulla-Gulla och Nils Holgersson och lyssnade med ungarna pÄ Allan Edwalls upplÀsning av Nalle Puh i radion.
Som sÄ mÄnga av oss andra i hans generation fick han sin lyriksmak formad av Fröding, Karlfeldt, Bo Bergman, Dan Andersson, Lindorm, Sjöberg och Ferlin och kunde senare inte förlika sig med moderna poeters "meningslösa ordraddor" eller lockas dit av kritiker som inte "vÄgade erkÀnna att de ingenting begrep av svamlet".
Han kommer fram till Fogelström och Rune Eriks. Sen avtar hans lÀsande eftersom han aldrig ser nÄgra arbetare i senare författares texter.
För alla tider
Samuel citerar en bok han nyligen lÀst, en bok "som sÀkert snart skulle bli glömd och förgÀten". En man stÄr och betraktar en runsten och tycker sig höra runristarens röst: NÄ, vad tycker du om mitt verk? I tusen Är har det stÄtt hÀr. Lika lÀnge ska det nog bli kvar och berÀtta om de hÀr mÀnniskorna och om mig som höll i mejseln. Tror du att nÄgonting av det som skrivs i dag kommer att finnas kvar om tusen Är?
Bra frÄga. HÀr frestas jag citera en recension av HÄkan Boström i tidningen Folket nÀr Lewin hotat sluta skriva:
"NÄgon gÄng kommer en forskare att betrÀda Lewins marker och studera vad författaren sÄdde under sina verksamma Är. Antagligen kommer dÄ litteraturvetaren att frÄga sig varför inte samtiden tog bÀttre vara pÄ de kvaliteter som författaren visade i verk efter verk."
Kanske har recensenten rÀtt. För mig finns det inga litterÀra kvaliteter utöver det jag tycker om att lÀsa. Kalla mig gÀrna obildad. Samuel Hedman Àr inte ensam. Det Àr gott om oss.
SĂ„ jobbar vi med nyheter