Lars von Trier om sin film Manderlay
Lars von Triers förra film "Dogville" anklagades för att vara antiamerikansk. Uppföljaren "Manderlay" fjäskar för den skull inte för USA utan handlar om såväl kommunism som ett övervintrat slaveri.
Lars von Trier tror inte att "Manderlay" kommer att ge honom nya amerikanska vänner. Tvärtom tror han bland annat att Ku Klux Klan kommer att vilja slå ihjäl honom. FOTO: PRESSENS BILD/ARKIV
Foto:
- Där går hon runt och propagerar bland slavarna. Hon försöker att skapa ett kollektiv och talar för ett slags kommunism. Naturligtvis slutar allt i kaos, säger Lars von Trier i en intervju med danska Politiken.
<B>Svårt få skådespelare</B>
Han har haft svårt att få anställa amerikanska skådespelare, särskilt svarta skådespelare. Varpå von Trier säger:
- Det bästa arbete en svart amerikansk skådespelare kan få i dag är en vit roll. De svarta har spelat skurkar, komiker och hjältar och nu ska de vara vita.
Han utvecklar inte närmare det märkliga resonemanget. Men berättar att det hölls seminarier om "inre rasism" under filminspelningarna. Där teorier som att ghetton bara kan raseras från utsidan "älskades av de vita, men hatades av de svarta".
<B>+ "Manderlay" ger inte Lars von Trier nya vänner direkt?</B>
- Nej, men i gengäld föreställer jag mig en förbrödring mellan Ku Klux Klan och färgade, eftersom båda parter kommer att ha stor lust att slå ihjäl mig!
Liksom föregångaren utspelar sig "Manderlay" i ett svart scenrum där endast vita kritstreck markerar rum, dörrar och hus. Filmen väntas få premiär nästa år.
Så jobbar vi med nyheter