Länge leve Kungen!
NORRKÖPINGDom säger att Elvis Presley är död. Sedan 25 år. Men det stämmer nog inte riktigt. På Elvis Presley Boulevard i Norrköping är han högst levande. Hemma hos Peter "Peppe" Andersson har han till och med en etta med kokvrå.
"Jag var tio år när jag hörde Elvis på Radio Luxemburg första gången. Jag var såld direkt", säger Peppe Andersson, som bor på Elvis Presley Boulevard i Norrköping. Trappuppgången är dekorerad med Elvis-bilder. FOTO: NICLAS SANDBERG
Foto:
Faktum är att Elvis haft källarlägenheten hos Peppe i många år nu. Elvis Presley Boulevard kallas också Kolmårdsgatan och ligger i Sandby eller Fredriksdal, vilket ni föredrar.
Huset där Elvis bor ägs av Peppe. Där finns sex lägenheter. Peppe bor i en och Elvis i en och några för den här historien ointressanta människor i de andra. Här finns två jukeboxar, med (nästan) bara Elvis-plattor, här finns flipperspel och enarmad bandit och en massa Elvis-grejor, en hel del från Graceland i Memphis, där Peppe varit två gånger.
På gården står en röd Ford Mustang av 1966 års modell. I den åker Peppe ibland till järnvägsstationen för att hämta kompisen Torbjörn Gustavsson, känd för många av denna tidnings läsare och numera även av Correns. Läs Torbjörns spalt på nästa sida.
För en sak har de gemensamt, den politiske skribenten Torbjörn och den gamle raggaren, numera hantverkaren Peppe: idolen heter Elvis.
<b>Etta på listorna</b>
I sommar har de haft Elvis-utställning på biblioteket i Kisa igen. Samma utställning som vi kunde se i Norrköping i mitten av 90-talet.
Intresset har varit stort.
- Det är otroligt egentligen. Elvis har legat etta på topplistor i över 20 länder i år, 25 år efter sin död, säger Peppe.
"A Little Less Conversation" heter låten som discjockeyn Junkie XL gjorde en remix på och som vi sett på en känd skofabrikants reklam under fotbolls-VM (den där där de spelar boll i lastrummet på en båt så att den sjunker). Låten är ursprungligen från 1968, B-sida på singeln Almost in Love. När den gick upp på förstaplatsen i England betydde det att Elvis passerade Beatles i antal listettor, 18 stycken.
För Peppe började det omkring 1955.
- Jag lyssnade ofta på Radio Luxemburg på den tiden (vad annars), berättar han.
- Jag minns inte om det var Don´t Be Cruel eller Hound Dog jag hörde först. Men jag var såld. Direkt.
Och Peppe är såld fortfarande, för det har helt enkelt aldrig dykt upp någon som är bättre eller ens i närheten av The King.
- Det är rösten, säger Peppe. Vilken röst och vilket register han har! Och darren, det inbyggda vibratot, det sitter skönt.
- Och när man sen fick se bilder av honom... Även om man är kille tyckte man ju att han var snygg.
Nej, det var ingen tvekan om vem som var bäst. Det fanns en del som skrev Tommy på de nerrullade stövelskaften i Norrköping i slutet av 50-talet. Men Tommy Steele har aldrig varit i närheten av Elvis´ klass.
- Jag såg Tommy en gång i Linköping. Men det var inte rock´n´roll. När killen plockade fram en saxofon och började blåsa i den fick jag nog, säger Peppe.
Elvis har han aldrig sett "live". Han har ju aldrig spelat i Europa och att åka till USA på den tiden var ingen ekonomisk realitet för Peppe. Men 1987 och 1992 var han där. Och numera har han "grönt kort", d v s permanent arbets- och uppehållstillstånd i USA.
<b>Startade band</b>
Elvis tog ett sådant kraftig tag i Peppe att han började spela gitarr, var med i ett band i Norrköping i början av sextiotalet.
- Vi hyrde en lokal på Mäster Povels gränd, köpte gitarrer och trumset, berättar Peppe. Men han vill inte göra stor sak av det. Det blev inte mycket av den egna rockkarriären.
- Det blev för mycket brudar och raggarbilar, minns han.
Men Peppe var företagsam och hyrde lokal (Pelarsalen) och tog dit band.
Hundra kronor kostade lokalen, ett band som The Starfighters kostade 250. Peppe tog inträde och sålde läsk. Det gick ihop.
Numera försörjer sig Peppe som hantverkare: el, rörmokeri och annat. Han har en egen firma, Mekax, och huset. Men det är mycket annat på gång också. Utställningar om Elvis till exempel. Det började med att Peppe träffade Torbjörn Gustavsson på Östgöten i Linköping, där Torbjörn skrev ledare i Folkbladet och Östgöten. De är kompisar sedan dess och den gemensamma nämnaren är först och främst Elvis. Så småningom föddes idén att ordna utställning med alla Elvis -grejor de hade. Med på tåget är också Dag Gustavsson från Linköping. De tre hade utställning i Kisa (Torbjörns hemort) och senare även på biblioteket i Norrköping och i Vimmerby. I sommar var det dags för repris i Kisa.
- Det kom så mycket folk förra gången att de ville att vi skulle komma tillbaka, säger Peppe.
<B>? Vi försöker pressa Peppe lite på Elvis. Gillar han verkligen den fete Las Vegas-Elvis? När var Elvis bäst?</B>
- Jag gillar nog allt när det gäller Elvis. Han hade bra stuk på Las Vegas-köret också. Och rösten hade han kvar ända till slutet.
Peppe har förståelse för att det gick som det gick.
- Det kan inte ha varit lätt att vara en sådan stor artist och aldrig få en chans att leva ett normalt liv.
Men det märks att Peppe nog ändå är mest förtjust i den tidigare Elvis och i den storartade "comebacken" 1968 efter att Elvis hållit på med film under hela 60-talet och hamnat i skymundan av Stones, Beatles och hela popvågen.
<B>? Vilken är Elvis Presleys bästa låt, Peppe?</B>
- Oj, det är omöjligt att svara på. Det är olika varje vecka. Ibland kan jag spela Moody Blues gång på gång. Ibland passar en helt annan låt bäst. Det finns så många som är bra.
Så bra att Elvis kanske är större idag än när han levde. Det finns väldigt många hängivna fans, över 500 olika fanclubar. CD-skivor, videoboxar och mycket annat säljs som aldrig förr. I sommar har Elvis legat i topp på listor i 28 länder.
Orsaken är enkel, enligt Peppe Andersson:
- Det har aldrig funnits och kommer aldrig att finnas någon som är bättre.
Länge leve Kungen!
Så jobbar vi med nyheter