Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Kvinnorna i arbetarrörelsen

Vi har hört talas om dem, arbetarrörelsens manliga pionjärer: Mäster Palm, Fredrik Sterky, Hjalmar Branting, Axel Danielsson, Rickard Sandler och många andra.  Det var de män som startade och byggde upp den arbetarrörelse vars arv vi nu förvaltar och förhoppningsvis utvecklar.  Dem vi inte så mycket om är kvinnorna i rörelsens barndom runt sekelskiftet.

Kultur och Nöje2008-02-04 03:00
Janne Berglund
Många av dem slet obemärkt i skuggan av männen. En del av dem spelade en betydande roll i den unga rörelsen. De är föga omskrivna och de har ägnats ett förstrött intresse av historikerna. Det är dessa kvinnor som Anne-Marie och Marika Lindgren vill lyfta fram i sin bok Systrar kamrater. Jodå, de är dotter respektive barnbarn till Norrköpings Stina Lindgren, själv en av pionjärerna i arbetarrörelsen, låt vara några decennier senare än de kvinnor den här boken handlar om. Agitatorn Kata Dalström är väl den mest kända av sekelskiftets kvinnor. Hon är förebild för en av kvinnorna i statyn på Skvallertorget. När jag läser om alla dessa kvinnor fylls jag av beundran och förundran. Deras kamp var inte bara en klasskamp för mänskliga villkor och rösträtt. Det var lika mycket en kamp för rättvisa gentemot männen. Förvisso heller inte med något imponerande stöd från männen i arbetarrörelsen. Då som nu var det också kvinnorna som fick bära huvudansvaret för hem och barn. Jag imponeras av hur de efter långa arbetsdagar som bomullsväverskor, cigarrmakerskor, tvätterskor och hembiträden orkade kämpa för sin rätt.Ett par Norrköpingskvinnor skriver Lindgrens om.
Anna Särström var bomullsväverska och städerska, född 1867. Hon var ordförande i Textilarbetareförbundets avdelning 7 i Norrköping, ledamot av platsstyrelsen (den fackliga samarbetsorganisationen) 1907-1909, ordförande i den socialdemokratiska kvinnoklubben i Norrköping, ordförande i kvinnodistriktet 1925-1927, ombud vid Textilarbetarförebundets kongresser 1906 och 1908 (där hon var tämligen ensam kvinna, trots att en stor majoritet i Textil var kvinnor). Kanske finns det någon som minns henne, hon dog först 1954. Hon hette då Gustafsson (gift med hamnarbetare Axel G). Den andra kvinnan med Norrköpingsanknytning är Helene Ugland. Henne skrev vi lite om i samband med Folkbladets 100-årsjubileum 2005. Det var nämligen tidningen som var orsaken till att hon kom till Norrköping. Hennes man, Anton Andersson, fick jobb som chefredaktör för Östergötlands Folkblad och norskfödda Helene flyttade med. Även hon var journalist på Folkbladet. Hon skrev bland annat många artiklar om kvinnornas situation, inte alltid så populärt. Hon reste också runt som agitator och var med och startade socialdemokratiska kvinnoklubben i Norrköping. Vi vet inte så mycket om henne. Tydligen kom hon på kant med flera av dåtidens ledande kvinnor i rörelsen, inte minst Kata Dalström. Helene skällde ut männen för att de inte tog sitt ansvar för de utomäktenskapliga barn de satte till världen. Helenes ateistiska agitation tycks inte heller ha tagits väl upp, i varje fall inte av Kata Dalström. Helene Ugland vill jag veta mer om. Systrar kamrater är en intressant och lättläst (Anne-Marie Lindgren har ett förflutet som skribent på Folkbladet) utfärd i arbetarrörelsens barndom.

En ny bok

Anne-Marie Lindgren

Marika Lindgren Åsbrink Systrar kamrater - arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer Idé & Tendens
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!