Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Kvinnliga ledare i historien

KERSTIN WESTERLUND
Kvinnliga Brukspatroner
Tekniska Museet

Den sköna Maria Magdalena Eurenia (1730-1819) verksam vid Rodga och ägare till Hults bruk, bland annat.

Den sköna Maria Magdalena Eurenia (1730-1819) verksam vid Rodga och ägare till Hults bruk, bland annat.

Foto:

Kultur och Nöje2005-01-10 06:00
Philip K Nelson
De flesta läsare känner till ett, möjligen två, fall i forna dagar när en änka övertog en industri eller ett bruk och arbetade vidare med framgång. När Kerstin Westerlund var intendent på Tekniska museet, blev hon intresserade av svensk järnbrukshistoria. Hon la märke till hur det kvinnliga ledarskapet uppstod, inte enbart som undantagsfall utan att en relativt stor grupp änkor eller döttrar övertog ledarskapet av ett bruk.
Nu har hon systematiskt samlat ihop de flesta tillgängliga fakta över dessa "Iron Ladies" (järn-damer) i en välskriven och detaljerad redogörelse. Inte nog med det, hon har gjort en lätt-fattad tabell över alla de 292 (!) kvinnor som under cirka 400 år har verkat i 107 olika bruk i Sverige och Finland. Alla bruk, inte enbart järnbruk.
Av särskilt intresse för Norrköpingsborna är de kvinnliga brukspatronerna i Borggård, Boxholm, Grytgöl, Gusum, Godegård, Holmen, Hult, Häfla, Nävekvarn och Stafsjö. Rodga-ägaren Maria Magdalena Eurenia (gift Graver och Brandt) är också inkluderad som delägare av Hults Bruk under en kort period, trots att hon själv aldrig hade något med själva järnproduktionen att göra.
Vilka fantastiska kvinnor! De mötte samma svårigheter som alla män, krigen, sjukdomarna, tveksamma valutor, osäkra ekonomier, brist på skog för bränning, etc. Utöver dessa gemensamma hinder måste de bemöta de exklusivt kvinnliga problemen med barnafödande (som oftast liknade rysk roulett, efter dåtida dödsstatistik att döma) och barnuppfostran.En del blev änkor vid mycket unga år men fick klara allting ändå. En del fick mer än ett bruk att sköta, kanske i helt olika landsändar, långt ifrån varandra, men klarade även det.
Gemensamt för alla var nödvändigheten att akta sig för närgångna inblandningar från släktingar eller simpla, oärliga "hjälpare". I ärlighetens namn måste man också erkänna den enorma hjälp de fick från lojala inspektörer och bokhållare.
Boken är rikligt illustrerad med bilder av några av dessa fantastiska kvinnor och deras bruk. En del nytagna fotografier av gamla grumliga porträtt, tagna av Truls Nord, har med hjälp av digitalteknik gjorts klara och fina på ett sätt som jag inte trodde var möjligt.
Bibliografilistan är vältilltagen och till stor hjälp för vidare forskning i ämnet.
Kerstin Westerlund är att gratulera till ett verk som kommer att bli en nödvändig läsning för framtida studenter som forskar i den svenska järnbruksindustrin.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje