Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Kunde kortats 20 minuter

The Way BackBio HarlekinenRegi: Peter WeirI rollerna: Jim Sturgess, Colin Farrell, Ed Harris, Saorsie Ronan, Gustaf Skarsgård m fl.

Foto: Markus Schreiber

Kultur och Nöje2011-05-17 03:00

n Peter Weir regisserade senast filmen "Master And Commander: Bortom världens ände" och det måste ha känts underbart. För nu är Weir tillbaka med ännu en ensemblefilm om män i krävande situationer, fast denna gång ännu värre. "The Way Back" är filmatiseringen av Sławomir Rawicz memoarer "Flykten från Stalins läger".

Polska Janusz hamnar på ett sibiriskt fångläger under andra världskriget. Direkt bestämmer han sig för att fly, för döden i det fria är bättre än livet som fånge. Han får med sig ett gäng på en otrolig resa genom sibiriskt islandskap, mygghelvete längst Bajkan-sjön och stekande hetta i Mongoliet. En bra bit in i filmen finns djup, spänning, en drivande story och humor. Colin Farrells karaktär Valka är extrarolig med sin ryska brytning och slående one-liners. En bättre rollsättning är svår att hitta. Även Ed Harris som introverta amerikanen och Gustaf Skarsgård som en lettisk präst känns väldigt rätta i sina roller. Alla skådespelare gör väldigt bra ifrån sig, som det ofta blir i Peter Weirs filmer.

Tyvärr blir det till slut lite för mycket långpromenader. Filmen tappar tempo och 20 minuter hade kunnat klippas bort ur filmen.

Peter Weir som är dramans mästare med filmer som "Döda poeters sällskap", "Vittne till mord", "Moskitkusten", "Brännpunkt Djakarta" och "Truman Show" borde ha fokuserat mer på psykologi och gruppdynamik än stora tomma ytor. Det är väldigt vacker natur i filmen, men det behövs mer än så. Slutet kommer istället väldigt hastigt och otillfredsställande. Trots det är det fortfarande en skicklig film, för det mesta bra och man kan inte annat än imponeras av Weirs förmåga att verka i Hollywood och samtidigt göra film på sitt eget vis.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!