Snacket om ”Dallas Buyers Club” har mest handlat om två skådespelare, Matthew McConaughey och Jared Leto. De belönades också med varsin Oscar natten till måndags. Gör de skickliga rollprestationer? Absolut. Spelar de ovanligt väl? Nja, McConaughey övertygade mer i ”Mud” från 2012. Priset hade lika gärna kunnat gå till Christian Bale eller Chiwetel Ejiofor även om McConaugheys prestation är stark. Generellt är det förvånande att kritiker häpnas över hans skådespeleri när genombrottsfilmerna var ”Lone Star” och den utmärkta ”Juryn - A Time To Kill”. Dåliga val, vilka han varit skyldig till i flera år, är inte samma sak som brist på kapacitet vilket han bevisligen haft. Eventuellt har den kroppsliga transformation han genomgått för den här rollen bländat kritiker. I år lönade det sig att gå ner i vikt, till Bales förtret (som gick upp ungefär lika mycket som Leto och McConaughey gick ner).
Filmen är baserad på verkliga händelser. 1984 får Ron Woodroof veta att han har smittats med HIV-viruset. Chockbeskedet blir 30 dagar kvar att leva. Tillvaron som drickande, knarkande machoman tar ett abrupt slut. På den tiden ansågs AIDS vara en ”bögsjukdom” och Ron blir utfryst från samhället ganska omgående. Mannen som innan dess varit en homofob och beklagat sig över filmlegenden Rock Hudsons homosexualitet blir totalt utstött. Väldigt trovärdigt ser vi hur hans värld sjunker och smulas sönder. Men Ron ger inte upp. Han är fast besluten att ge sig ut på global jakt efter mediciner som amerikanska hälsovårdsmyndigheten FDA vägrar godkänna.
”Dallas Buyers Club” är en tänkvärd och känslosam film om en kämpe som vägrade låta byråkratin bli hans död. Jean-Marc Vallée undviker fällan att översentimentalisera. Medan Ron utvecklas under åren förvandlas han inte till ett osjälviskt helgon framför våra ögon. Vad som är synd är att historien inte tillför något nytt. Den nya vinkeln, Woodroofs jakt på mediciner, är inte tillräckligt framträdande. Berättelsens särprägel tar inte den plats som hade kunnat göra den oförglömlig. Nu kommer filmen bli ihågkommen som McConaugheys och Letos stund i strålglansen istället för förödande byråkrati som kostade människor livet.