Korn på Zorn
BIRGITTA SANDSTRÖMAnders ZornNatur och Kultur ochNationalmuseum
Foto:
En ny bok
Vilken tur Sverige har haft att en konstnär som Zorn föddes just i det här landet. Vilken tur Zorn har haft att alltid hamna på fötterna i sina utländska studier, i sin bekantskapskrets, i sitt val av resmål och sina utländska och ursvenska målningsobjekt. Vilken tur att Zorn behärskade så många konstnärliga tekniker som akvarell- och oljemålning, etsning och skulptering. Att han var född till konstnärligt geni var en gudagåva och inte tur, men vad skulle genialiteten kunnat åstadkomma om inte hans otroligt energi och arbetskapacitet varit kopplade till en stor portion tur?
Birgitta Sandström är museidirektör för Zornsamlingarna och är förmodligen den mest lämpade personen att presentera en så här kärleksfull beskrivning av Zorns liv och konst. Hennes positiva inställning till Zorn har präglat hela boken, men konstigt vore det annars.
Ett av de bästa inslagen i boken är Anders Zorns levnadsdata. Där finner man hela hans liv i kortfattade kronologiska notiser. Detta är ovärderligt som referensmaterial. Ett personregister och en bildförteckning över de ca femtio illustrationerna lämnar ingen referensfråga obesvarad.
Bilderna är som väntat en fröjd för ögat. Här finns alla de mest kända verken, från den berömda Midsommardans, målade 1897, till de ännu mer kända Badande kullor, 1906. Om nakenmodellerna skriver Sandström, "att flickorna ofta är inaktiva och poserande kan ge en känsla av voyeurism hos betraktaren vilket ibland förtar den konstnärliga upplevelsen". Det vill jag inte hålla med om. Ingen kunde porträttera en naken kulla som Zorn. Hudens reflekterande av eldsken eller av solljus är nästan trolsk i sin fulländning. Med risk att stämplas som snuskgubbe måste man erkänna att man kan aldrig blir trött på en Zornkullas nakenhet i sammanhaget ljus och vatten. Det tog tid för åtminstone en invandrare att inse att ordet rumpmas hade att göra med Dalarnas geografiska gränser och inte med en Morakonstnärs anatomiska preferenser.
Man bör inte glömma Anders Zorns stora insatser för hembygden, främst inrättandet av Mora folkhögskola 1907. Det var också Zorn som ordnade den första spelmanstävlingen i Gesunda 1906. Det är inte allmänt känt att Zorn var den första man i Sverige som nyttjade varmvatten från en kran, sedan han släpat hem en nyuppfunnen varmvattenberedare från USA, tillsammans med amerikanska mekaniker till monteringen!
Jag har inte sett de andra böckerna i serien De stora mästarna men om de är lika bra som Anders Zorn är succén given.
Så jobbar vi med nyheter