Konsthistorien kan bli utan graffitiverk

Graffiti Àr en av vÄr tids största och mest omdebatterade konstformer. I Stockholm riskerar nu flera kÀnda verk att försvinna. Men vad blir eftervÀrldens dom om inga originalverk finns kvar att diskutera?

I det gamla industriomrÄdet SnösÀtra i södra Stockholm har graffiti lÀnge haft ett slags fristad, men nu ska stora delar rivas eftersom det ligger i ett nybildat naturreservat. "Jag önskar att de kunde se platsen för vad den Àr, inte försöka förÀndra den", sÀger Mikael Rickman, ordförande i föreningen Kulturkvarter SnösÀtra.

I det gamla industriomrÄdet SnösÀtra i södra Stockholm har graffiti lÀnge haft ett slags fristad, men nu ska stora delar rivas eftersom det ligger i ett nybildat naturreservat. "Jag önskar att de kunde se platsen för vad den Àr, inte försöka förÀndra den", sÀger Mikael Rickman, ordförande i föreningen Kulturkvarter SnösÀtra.

Foto: Erik Simander/TT

Kultur och Nöje2020-08-04 06:05

I det gamla industriomrÄdet SnösÀtra i södra Stockholm har graffitin sedan 2014 haft en fristad. SnösÀtra har blivit ett slags graffiticentrum, en mötesplats och dessutom ett turistmÄl. Men nu ska den södra delen av omrÄdet rivas eftersom det ligger i ett nybildat naturreservat.

– Jag önskar att de kunde se platsen för vad den Ă€r, inte försöka förĂ€ndra den, sĂ€ger Mikael Rickman, ordförande i föreningen Kulturkvarter SnösĂ€tra.

I Stockholm fanns i nÀstan 20 Är en hÄrd nolltolerans mot graffiti, den skulle bekÀmpas och inget utrymme fanns för diskussion. Men 2014 slopades nolltoleransen och sedan dess har intresset för konstformen ökat markant, sÀger Mikael Rickman.

– Graffitin var lĂ€nge motarbetad i Stockholm och hela Sverige, man var rĂ€dd för konstformen och det har gjort att vi hamnat pĂ„ efterkĂ€lken.

Trots att konstformen i Stockholm lÀnge mötte motstÄnd finns dÀr flera verk som hör till graffitins korta konsthistoria, men deras framtid Àr nu oviss.

SÄ Àr fallet med "Fascinate" i Bromsten i nordvÀstra Stockholm, ett mer Àn 30 Är gammal verk som fram till i vÄras var skyddat. VÀggen med verket ska nu rivas, ÀndÄ talar man om att "bevara verket eller delar av verket".

Platsen Àr en del av verket

Runt om i Sverige försvinner Ärligen en mÀngd graffitiverk. Somliga bevaras dock till eftervÀrlden i form av fotografier, vilket lÀnge har varit den gÀngse metoden. Men Àr det verkligen ett bevarande?

Nej, inte om man frÄgar Jacob Kimvall, konsthistoriker vid Stockholms universitet, som 2014 doktorerade med en avhandling om graffiti.

– Det blir mer en dokumentation. Man byter medium och material, fotot blir bara en kopia av originalverket, sĂ€ger han

Jacob Kimvall berÀttar att det Àven finns andra former av bevarande, men inte heller dÄ handlar det om bevarande av originalverket.

– I fallet med "Fascinate" vill man fotografera verket och Ă„terskapa det i en gĂ„ngtunnel, men dĂ„ byter man medium, plats och format. Det Ă€r inte heller ett bevarande.

Inget hopp för södra SnösÀtra

NÀr det gÀller platsspecifik konst, förklarar Jacob Kimvall, behöver man förstÄ att platsen och situationen Àr en viktig del av verket och kulturarvet.

I Stockholm har staden de senaste Ären byggt lagliga graffitivÀggar, mÄnga pÄ en prislapp pÄ uppemot en miljon kronor.

– Men nĂ„gra vĂ€ggar kan inte ersĂ€tta SnösĂ€tra, hĂ€r finns 9 000 kvadratmeter med ytor att mĂ„la pĂ„. HĂ€r finns en möjlighet för graffitin att utvecklas pĂ„ ett naturligt sĂ€tt, sĂ€ger Mikael Rickman.

För södra delen av SnösĂ€tra finns inte mycket hopp, omrĂ„det Ă€r nu naturskyddat och det finns mĂ„nga regler för vad som fĂ„r och inte fĂ„r finnas dĂ€r. DĂ€remot finns det hopp för den norra delen. Staden har planer pĂ„ att dĂ€r skapa en kulturpark, sĂ€ger Kersti Tagesson vid Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelförvaltning.

– Vad det ska vara vet vi inte riktigt just nu, men vi hoppas komma fram till det i samrĂ„d med dem som Ă€r verksamma pĂ„ platsen, sĂ€ger hon.

MÄlas över

Ett Äterkommande argument i debatten om graffitiverk som försvinner Àr att de aldrig varit tÀnkta att bevaras. I SnösÀtra mÄlas till exempel de flesta verken förr eller senare över.

– Det Ă€r ett rimligt argument, men mycket av det som i dag bevaras pĂ„ vĂ„ra museer var aldrig tĂ€nkt att hamna dĂ€r, det Ă€r saker som visat sig vara intressanta först i efterhand, sĂ€ger Jacob Kimvall.

Den kĂ€nda mĂ„lningen "Highway" i Stockholmsförorten RĂ„gsved mĂ„lades förra Ă„ret delvis över – av misstag. MĂ„lningen ska bli kvar, men hur eller om den ska restaureras Ă€r oklart.

– Jag tycker att man borde restaurera den pĂ„ samma sĂ€tt som man skulle ha gjort med en kyrkmĂ„lning, det Ă€r det enda sĂ€ttet att bevara den.

Domen kan bli hÄrd

Ett annat argument Àr pengar, sÄ Àr till exempel fallet med "Fascinate".

– Det skulle krĂ€vas miljontals kronor för att pĂ„ ett lĂ„ngsiktigt sĂ€tt stabilisera vĂ€ggen, dĂ„ river man den hellre och bygger lĂ€genheter pĂ„ platsen som kan genera pengar.

Men Jacob Kimvall tycker att det Àr ett kortsiktigt tÀnkande, eftersom det pÄ lÄng sikt Àr en plats kulturarv som ger den dess vÀrde, identitet och stolthet. Han menar att man bör vara mer varsam.

– Graffiti brukar kallas den största konströrelsen i historien, och det Ă€r tveklöst den mest omdebatterade. EftervĂ€rldens dom blir nog hĂ„rd om det inte finns ett enda originalverk kvar att diskutera.

Fakta: Graffiti

Kommer frÄn italienskans ord för "ristning", ytterst frÄn grekiskans ord för "skriva".

Kan utgöras av text, bild eller bÄdadera, ristat, skrivet eller mÄlat, oftast olovligen pÄ offentliga platser eller annans egendom för att dekorera eller för att uttrycka Äsikter och kÀnslor.

Dagens graffiti utvecklades av ungdomar i USA i början av 1970-talet, som under subkulturella och oftast illegala former gjorde "tags", "throw-ups", "pieces", eller bilder som innehÄller nÄgot av dessa formelement, med sprayfÀrg pÄ till exempel murar, husvÀggar och tÄgvagnar.

Graffiti av detta slag började upptrĂ€da pĂ„ olika hĂ„ll i Europa först pĂ„ 1980-talet, i Sverige omkring 1984.

I dag Àr det en etablerad konstform och det finns flera vÀrldsberömda graffitikonstnÀrer, som Banksy, Os Gemeos, David Choe och Eduardo Kobra.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!