Konsten mitt i jobbet
ArbetsreflexionerEtt konstprojekt på östgötska arbetsplatsergutengut, Lillevi Hultman och Stina Opitz, Britta Johanson, Björn Svensk, Stefan Teleman.Arbetets museum
Balar av mjukt papper som ska bli näsdukar. Men inte nu, nu är det sett och behandlat av konstnärer, Stina Opitz och Lillevi Hultman har varit på Swedish Tissue i Kisa. Och visar det på Arbetets museum. FOTO: JANNE FORSBY
Foto:
Fem konstnärer plus hela konstnärsgruppen gutengut har i ett stort länsprojekt varit ute på lika arbetsplatser. Projektet heter Arbetsreflexioner.
?Gäst hos verkligheten? skriver konstnären Björn Svensk. ?Det kräver helt andra saker av en att vara ute hos folk på jobbet?, säger Stefan Teleman. ?Man får hitta ett nytt sätt att jobba på.?
Resultatet fyller ett plan på museet och är tankemässigt och visuellt mycket skiftande.
För att börja med det som hände på Swedish Tissue AB i Kisa.
Lillevi Hultman och Stina Opitz har jobbat ihop och berättar om en omedelbar insikt: En hög med trassel av papper på golvet är för konstnärerna en form, en struktur, de ser hur ljuset förändras och högen får liv. Möjligheter. Den som ska ta reda på trasslet ser något helt annat och har naturligtvis en annan känsla inför samma företeelse.
Konstnärerna har jobbat med skiftlagen i ett par månader, lyssnat, deltagit och antecknat. Över det vita papperet har det satt konkreta spår, pryttlar, öronproppar, en spelkupong osv. En video lägger till kunskap om och känsla för människorna.
Som de övriga konstnärerna vittnar om har alla överallt mötts med starkt positivt intresse.
TvNo Textilservice handlar om tvätt och Stefan Teleman har skissat människor i arbete, gjort några akvareller och en större, rörlig installation. Digitala porträtt går runt, runt och ovan hänger kläder ?på tork?.
På kuddar finns citat om jobbet, den dåliga lönen, värken, att man måste ha ett jobb. Tvätten tar aldrig slut. Konstnären visar det här från flera håll. Bo Borg skriver i det fylliga programmet(där också den politiske redaktören Torbjörn Gustavsson medarbetar) att ?som så ofta är Stefan Telemans bilder inte en flykt från världen utan en väg till den?.
Pelle Wichmann bidrar med ett jättefoto av alla anställda.
Björn Svensk från Linköping är initiativtagare och länskonstnär med ambitionen att närma konstnärer och andra människor till varann. Så skildrar han också ?sin? arbetsplats, förskolan Kakburken i Ryd, så som han alltid arbetar - med minnen och toner från sitt eget liv. Det spretar med pilar och linjer och förklarande texter om och mellan människor i grupper. Han tecknar sitt porträtt som signatur, en i högen. ?Är de här människorna en grupp, en grupp kvinnor dessutom och därför utan individualitet?? Är det sant att det är medelålders kvinnor som är kulturkonsumenter undrar han också. Hans arbetshypotes är att ?de som jobbar inte ska vara objekt under konstens lupp?. Säkerligen har alla haft den synvinkeln.
I Ryd fann han vardagshjältar. Vi ser dem - och barn - i snabba teckningar med mycket liv.
En film på åtta minuter visar vad gruppen gutengut som jobbat med Integrationsverket egentligen vill: ha en konsthall i Navestad.
Mattias Åkesson som är Norrköpingsbo, lärare på Konstkolan och en i den i övrigt norska gruppen, berättar att två elever på universitetets ksm-linje har filmat, konstnärerna har haft kontakt med folk, driver sina idéer och talar om hur det kan vara konst att ordna grillfest i ett bostadsområde, att det kan vara politisk konst att väcka opinion för en konsthall.
En bit förändring i tänkesätt.
Det kan vara avgörande.
Birgit Johansson har varit i Grytgöl, på KL Industri. En liten byggnad som kanske kallas transformatorkiosk är en del av hennes installation. På KL görs sådant för el och tele. Sen ser vi ett stort vinklat vitrinskåp med anekdoter, små tavlor i ram, korsstygnsbroderier ofta, märkliga foton, små laddade saker, samlade för vård, här finns ett kärleksfullt omhändertagande.
Det är roligt att se, alltihop, det berättar om oss, alla här och nu. Hur vi ser, konstnären ger puffar, kanske blir också resultatet ett krympande steg mellan konst och liv.
Så jobbar vi med nyheter