Konst pågår
Patrik Selling fixar med gamla kläder från ÖB och gör det manliga kvinnligt. FOTO: ROBERT SVENSSON
Foto:
Det gör de sju avgångseleverna på Norrköpings konstskola och processen från den där idén till det färdiga resultatet bjuder de på - det är ett öppet arbete som pågår under tre veckor på Arbetets museum.
Nästa lördag ska allt vara färdigt för vernissage och så pågår utställningen två veckor.
Utrymmet på entréplanet är reserverat.
Än fyllt av gips och spik, nät och kartong, en massa skiftande material. Det som ska bli själva verken.
- Vi har flyttat hit en del av verksamheten. säger läraren Björn Meijhammar. Vi gör det som ett experiment. Hittills är väl människor lite avvaktande, de känner att de gör intrång i ett pågående arbete, men det är alltså meningen att man ska komma in i processen.
Therese Fried arbetar med hjärtan, gjutna i gips, 90 stycken och det handlar om ett naturalistiskt organ, inga "love-symboler".
- Jag har inspirerats av Iron Maidens Brave New World, säger hon och gör sin installation i svartvitt på en stor "matta" av något vliselinliknande tyg.
En yta av sand ska till på Linda Berggrens gips-nät-figurer i människostorlek, en hängande, en utsträckt.
- Jag återkommer till de här formerna hela tiden, säger hon fundersamt.
Arbetena växer fram, förändras och ska kännas in i processen, det går inte att bara rigga upp sin skiss.
Gamla kläder i militant stil, inhandlade på Överskottsbolaget, görs om och får kvinnliga attribut.
- Jag ska ha modevisning på vernissagen och sen ska de hänga här, säger Patrik Selling. Jag gör schablontryck, (Marilyn) gör sexiga snörningar, bleker med klor och gör applikationer.
Ett typiskt machoplagg, en arméjacka, har han broderat med korsstygn...
Mari Fia Andersson läste Kallifatides och fastnade för "gör inte lappar av ditt liv utan plantera blommor".
Det gick direkt in i henne och nu sitter hon och virkar på en hängmatta av snöre och på golvet ligger alla de där lapparna som faktiskt är från hennes eget liv.
- Så ska jag ha en stor tavla på väggen med växter på, det ska ha med kärlek att göra, säger hon.
John TC Johansson ville jobba med händerna och har dels förberett ett skuggspel där - möjligen - publiken är aktiv, dels en relief som han gjort för hantverkets skull.
- Jag har någon idé om att den här "får" man titta på folk, det är tillåtet.
Det blir alltså konst som finns när människor är där.
En kvinnofigur av nät sitter på en stol, bredvid en stor fönsterram.
- Hon ska sitta där upp och se ut över oss, förklarar Petra Englund som vill göra en sorts hondjävul. Dessutom en skulptur gjord av ringar från cylindrar, många.
- Får se hur det blir, säger hon och kan också berättar att efter skolan är det några av eleverna som funnit varandra och letar en gemensam ateljé.
- Det är ju det här vi vill göra och då måste vi fortsätta med det.
Till sist genomför Ulrika Anderson ett projekt med sin bror och hans kompis, två tonårskillar med vissa handikapp men med klart kreativa talanger. Än kan vi se en älg i gips liggande på golvet.
En löftesrik happening kan man säkerligen räkna med 22 mars.