Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Kolbert: "Förstörelsen drabbar allt levande"

Under de senaste 500 miljoner Ă„ren har jorden drabbats av fem massutdöenden. I "Det sjĂ€tte utdöendet" visar Elizabeth Kolbert att det sjĂ€tte orsakas av mĂ€nniskan. Vi förĂ€ndrar planetens fundament – vilket Ă€r ett hot Ă€ven mot vĂ„r egen art.

Den gyllene grodan i Panama tillhör de djur som har försvunnit i det vilda – men forskare lyckades rĂ€dda ett antal exemplar som man nu försöker att bevara. Arkivbild.

Den gyllene grodan i Panama tillhör de djur som har försvunnit i det vilda – men forskare lyckades rĂ€dda ett antal exemplar som man nu försöker att bevara. Arkivbild.

Foto: DARRYL DYCK

Kultur och Nöje2020-04-01 06:00
Elin Swedenmark/TT

Den gyllene grodan var en vanlig syn i Panama – tills den plötsligt försvann. SĂ„vĂ€l befolkning som forskare noterade ocksĂ„ att fler grodarter i regnskogen inte syntes till. NĂ€r de första rapporterna om kraschade grodpopulationer kom för ett par decennier sedan var mĂ„nga forskare skeptiska – amfibierna hör trots allt till jordens överlevare.

Vissa sÄg det som ett tecken pÄ ett sjÀtte massutdöende, vilket gjorde vetenskapsjournalisten Elizabeth Kolbert intresserad. Hon bestÀmde sig för att resa till Panama för att undersöka groddöden sjÀlv.

– Jag hade lĂ€nge skrivit om miljöfrĂ„gor sĂ„ jag kĂ€nde till den biologiska mĂ„ngfaldens kris. Men liksom de flesta kĂ€nde jag inte till dess vidd. Vi har bara en vag bild av vad som nu pĂ„gĂ„r, för vi lever i miljöer som har förvandlats till stĂ€der och jordbruksmarker – vi Ă€r vana vid de tomma landskapen. Det Ă€r en del av problemet, sĂ€ger hon pĂ„ telefon, efter ett instĂ€llt besök i Sverige pĂ„ grund av coronaviruset.

Plötsligt och globalt

Under fem Är reste Elizabeth Kolbert planeten runt för att skildra hoten mot jordens biologiska mÄngfald. MÄnga djurgrupper Àr illa ute: det uppskattas att bland annat en tredjedel av alla revbildande koraller, en tredjedel av alla sötvattensmollusker, en fjÀrdedel av alla dÀggdjur och en sjÀttedel av alla fÄglar Àr pÄ vÀg att utplÄnas.

– MĂ€nniskor förĂ€ndrar jorden pĂ„ ett geologiskt plan. Och nĂ€r jag började skriva den hĂ€r boken sĂ„g jag att klimatkrisen bara Ă€r ett av en rad sĂ€tt som vi gör det pĂ„. Det Ă€r ganska chockerande att inse.

Andra orsaker Àr bland annat försurning av haven, invasiva arter som breder ut sig nÀr vi oavsiktligt flyttar djur och vÀxter mellan kontinenterna, och föroreningar. För första gÄngen ligger mÀnniskor bakom utdöendet.

Kolbert förklarar massutdöendets historia: före 1700-talet förstod forskarna inte ens att arter hade försvunnit. SÄ smÄningom började man upptÀcka spÄren av utdöda djur. Vetenskapen har ocksÄ försökt hitta en enhetlig teori bakom alla massutdöenden, utan att lyckas.

– Men det gemensamma Ă€r att nĂ„got hĂ€nder, som Ă€r plötsligt och av global magnitud, och som fĂ„r flera lĂ„ngtgĂ„ende effekter.

90 procent dog

Det största utdöendet skedde för omkring 252 miljoner Ă„r sedan, i slutet av perioden perm, dĂ„ vĂ„ldsamma klimatförĂ€ndringar tog död pĂ„ över 90 procent av jordens alla arter. Det senaste utdöendet var för 66 miljoner Ă„r sedan dĂ„ en asteroid krockade med jorden och orsakade ett enormt stoftmoln som ledde till att ungefĂ€r 75 procent av alla arter dog ut – bland annat dinosaurierna.

Men parallellerna med utdöendet under perm Ă€r sĂ€rskilt skrĂ€mmande, tycker Kolbert – eftersom det orsakades av ett enormt utslĂ€pp av koldioxid, frĂ„n vulkanisk aktivitet i Sibirien.

– Det blev en tydlig klimatuppvĂ€rmning och försurning av haven som pĂ„gick under en lĂ„ng period, kanske 20 000 till 100 000 Ă„r.

Den takt i vilken vi förĂ€ndrar jorden nu Ă€r betydligt snabbare, understryker hon. Koncentrationen av koldioxid i luften i dag Ă€r högre Ă€n vid nĂ„gon annan tidpunkt de senaste 800 000 Ă„ren – sannolikt högre Ă€n miljoner Ă„r tillbaka, menar hon.

Och nÀr vi nu förÀndrar klimatet kan vi inte lÀngre emigrera.

– Det finns nĂ€stan Ă„tta miljarder mĂ€nniskor i vĂ€rlden. SĂ„ om havsnivĂ„erna stiger, om det i delar av vĂ€rlden inte gĂ„r att odla nĂ„got lĂ€ngre sĂ„ kommer vi att skapa enorma sociala och politiska problem, och humanitĂ€ra kriser.

Sverige imponerar

Arbetet med boken var en kluven upplevelse för Elizabeth Kolbert. Hon fascinerades av naturens magi, men blev ocksÄ allt mer deprimerad.

– Den amerikanske filosofen Aldo Leopold skrev: ”priset för en ekologisk utbildning Ă€r att du dĂ€refter lever i en vĂ€rld full av sĂ„r." SĂ„dant som verkar helt normalt för oss Ă€r förödande för andra arter, och nu uppfattar jag den förstörelsen, som vi inte nödvĂ€ndigtvis ser, men som drabbar allt annat levande, sĂ€ger Elizabeth Kolbert.

MÀnniskors konsumtion ligger bakom utvecklingen och Ellizabeth Kolbert menar att vi mÄste förÀndra vÄrt sÀtt att leva radikalt. Hon passar pÄ att berömma Sverige:

– Ni borde vara stolta över att vara ett land som har gjort mer Ă€n de flesta för att minska utslĂ€ppen. Ni försöker föregĂ„ med gott exempel, och det Ă€r viktigt och imponerande. Jag hoppas att ni fortsĂ€tter med det.

Fakta: Elizabeth Kolbert

Bor: I Berkshire, vÀstra Massachusetts, USA.

Familj: Man och tre pojkar.

LÀser: "Jag lÀser fakta i jobbet och romaner pÄ fritiden, just nu 'Frankenstein' av Mary Shelley."

Gör: Journalist som skriver för The New Yorker och National Geographic.

Aktuell: Med boken "Det sjÀtte utdöendet", för vilken hon tilldelades Pulitzerpriset 2015.


Fakta: Elizabeth Kolbert om...


 ÄtgÀrderna mot coronaviruset:

MĂ„nga pekar nu pĂ„ att mĂ€nniskor Ă€r bra pĂ„ att hantera omedelbara hot, men inte lĂ„ngsammare sĂ„dana. Vi skulle kunna mobilisera oss och göra saker annorlunda om vi ville, och dĂ„ pratar jag bara om klimatkrisen. Vi skulle kunna ta tag i den, vi kan inte lösa den, men vi skulle kunna mildra den. Vi kan göra det med mindre anstrĂ€ngningar Ă€n dem vi ser just nu, pĂ„ grund av coronaviruset – som i slutĂ€ndan skadar mĂ€nskligheten mycket mindre Ă€n klimatkrisen."


 scenariot för de kommande 50 Ă„ren:

Jag tror tyvÀrr att det finns mÄnga dystra scenarier. NÄgot som jag inte har skrivit om i boken Àr vad som hÀnder med insekter, dÀr man ser att mÄnga populationer nu kraschar. Insekter Àr basen i nÀringskedjan sÄ om vi dödar insekter förÀndrar vi jorden radikalt och effekterna av det kommer att bli allt mer uppenbara. TyvÀrr tror jag att det Àr prognosen för de kommande 50 Ären, vi har stört sÄ mÄnga olika system. Vi kommer att börja bli överraskade, pÄ obehagliga sÀtt."


 Trumps miljöpolitik:

Trump-administrationen har tyvĂ€rr varit effektiv i att dra tillbaka en rad miljöskyddslagar, som pĂ„verkar hotade arter, mĂ€nsklig hĂ€lsa, offentlig mark – och det kommer att ta lĂ„ng tid att göra de skadorna ogjorda. Om man nu vill ha fler deprimerande nyheter
 det Ă€r vĂ€ldigt skrĂ€mmande."


 sin favorit bland utdöda djur:

GarfÄgeln. Jag har aldrig sett en levande, men de verkade vara magnifika fÄglar och jag kÀnde mig vÀldigt rörd och ledsen över den grymhet och effektivitet med vilken man utrotade dem. Det sade nÄgot deprimerande om mÀnskligheten."
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!