Klassresan ingen chartertripp
LILIAN RYDVi åt aldrig lunchDialogos
Från en barndom i Vuollerim där Lilian Ryd föddes 1949 och växte upp. Bokens omslag.
Foto:
Hon berättar om sin barndom: Ibland var vi ute och lekte i solen på nätterna, men för det mesta arbetade vi. Till det behövdes inget tjat. Barnens muskelkraft var viktigare för familjen än läskunskaper. Flickor lärde sig slå med lie redan i tolvårsåldern. Feta barn fanns inte.
Vartefter de växte upp lärde sig flickorna att så, fiska, jaga och köra hem myrhö likaväl som pojkarna lärde sig mjölka och sticka.
Hon var van att bo rymligt. Sol och frisk luft, rent och snyggt. Aldrig ett ostädat hem. Mat, kläder och bränsle från naturen. Föga behov av pengar.
Blåsippsfenomenet
Skolan blev en främmande värld. I sånger och böcker fanns inget välbekant. Blåsippan ute i backarna står& obegripligt för den som aldrig sett en blåsippa. Samma sak med religionen. I Bibeln möter man en tätortspräglad syn på djur och natur som "har fortsatt att vara användbar för stadsmänniskor i tvåtusen år, och blev ett av fundamenten för de senaste seklernas skövling av naturresurser".
Folken i norr ansåg sig varken fattiga eller syndiga. Svenska kyrkans ritual liknade mest en lydnadsträning, sitta ner, stå upp, sjunga livlösa psalmer. Då var den kampvana väckelserörelsen något annat. Dess glada och rytmiska sånger tilltalade rörliga och vältränade kvinnor.
Sexualfientlighet var också främmande för människorna i norr. Den hör till bondesamhället, där egendom ska ärvas och man måste vara säker på att barnen är ens egna. Bland renskötare och nybyggare var inte män och kvinnor farliga för varandra. De som inte har egendom att ärva har ingen förbjuden kärlek och producerar inga bergmanfilmer.
Olika sorters nätverk
När Lilian Ryd tar sig uppåt på sin klassresa stöter hon på begreppet nätverk. Vi har också nätverk, säger hon. Vi hjälper varann med att laga plåttak och bilar och betalar med älgkött eller utlåning av vedkap. En informell ekonomi, kallas det. Svartjobb som myndigheterna förföljer.
Olika grupper har byteshandlat och hjälpt varann under trycket av en krävande natur och en girig centralmakt. Därför finns det heller varken nazism eller rasism i Nordsverige.
Lilian Ryds beskrivning av sin ursprungsmiljö liknar en etnologisk studie, men så kallar hon den inte. Etnologiska undersökningar förutsätter alltid att forskare och intervjuobjekt kommer från olika världar, säger hon.
Särskild akademi
Boken börjar med att hon redovisar en sju och en halv timmes studie av en akademisk värld, Gustav Adolfs Akademin i Uppsala, dit hon kommit för att hämta ett pris för sin bok Kvinnor i väglöst land. Men etnologi betyder folklivsforskning, den ska alltid ske uppifrån och ner. Högre akademiska kretsar kan alltså inte studeras vetenskapligt. Men roligt och läsvärt är det!
Lilian Ryd klättrar vidare och tar sig uppåt i samhället. Hon har även som akademiker låg status eftersom hon läst på distans och gått på komvux. I den nya världen finns inte hennes språk, inte ord som beckolja, torrmjölk, tältmöte, lingonlov, vedkälke, sova i bodan.
Hon tillbringar en tid i Båstad och gör jämförelser. I Båstad är ägandet det centrala. Där bor man i villa på egen tomt. Där finns ingen tystnad, där är ett ständigt surr av gräsklippare och lövsugare. Man åker i lyxbilar men behöver inte kunna reparera dem som man reparerar snöskotrar i norr. Kapital finns men inget kunskapskapital. Att vara fattig betyder att inte ha tjänstefolk.
En hemlig värld
De högre klasserna låtsas att om vi lägre varelser bara läser idogt, tar examen, går på bergmanfilmer och har det ostädat hemma så blir vi som de, säger hon. Men en klass är en hemlig värld som man blir född till. Medföddhet kan aldrig erövras eller ens imiteras perfekt.
När de nya bekantskaperna talar med oss får vi ersätta deras förlorade barnjungfrur och hembiträden. Vi ska höra på allt som är svårt och jobbigt. Och så ska vi trösta. Så tråkigt att du inte fick det där chefsjobbet, utlandsuppdraget, stipendiet&
Grupp 8 har hon inte mycket till övers för. Den som enbart känt sig könsdiskriminerad är oerhört privilegierad. Den har aldrig blivit nedvärderad för sin klasstillhörighet! Att jämföra löner för manliga och kvinnliga generaldirektörer och professorer finner hon enbart löjeväckande.
Kulturlivet får en rejäl avsågning. Det är en enda jättelik dramatisering av borgerlighetens erfarenheter. God litteratur kännetecknas av statligt kulturstöd. Teater är kulturens fiskleverolja, medelklassen tar den pliktskyldigast. Den stora publiken "sviker" eftersom den inte förstår sitt eget bästa. På museerna visar man installationer (=blandade föremål) och den museichef som vågar ta avstånd från det värsta bondfångeriet blir mobbad.
Behov av utstötta
Varje samhälle tycks behöva sina utstötta. Numera får man inte tala illa om folkgrupper, knappast ens om brottslingar. Det börjar bli brist på utstötta. Men - säger hon - som tur är finns nu de sjuka. De ska rycka upp sig. Sluta lata sig, sluta gå sjukskrivna. Den som vägrar bli frisk inom ett år bör fråntas sin sjukpenning, enligt Statens offentliga utredningar (SOU 2002:5).
Sådan är den nya överhetens attityd. När arbetarbarn kommit upp sig försöker de efterlikna den svågerpolitik de ser omkring sig, men på ett klumpigt sätt som väcker hycklad ilska i högre kretsar.
Vi åt aldrig lunch och skakade aldrig hand, säger hon. Skakade hand gjorde bara vattenfallschefer, kronofogdar, politiker och andra skurkar. Män i kostym och slips som ville lura av oss något.
Som nordsvensk lärde man sig att vara på sin vakt. När hennes mor fick nånting sa hon inte tack utan: - Jaså, varför det nu då?
Lilian Ryds bok sjuder av klassmedvetenhet, för att inte säga klasshat. Sällan har jag mött en skribent som jag känt mig så befryndad med. Jag är uppvuxen i Stockholm, hon i en småby i Nordsverige. Geografiskt är vi så åtskilda som man kan bli. Klassmässigt har vi så likartade erfarenheter att man häpnar.
Lilian Ryds slutsats blir: Det finns inga lediga platser att ta sig upp till i de övre klasserna. Klassresan är ingen glad charterresa - och man kommer aldrig hem igen.
Så jobbar vi med nyheter