Klart på tre månader
Stockholm (TT Spektra). Hagamannen, Bobby och Linda Rosing. Brottslingar och dokusåpakändisar är kvällstidingarnas huvudpersoner. Nu skildras deras öden dessutom i bokform. - Vi försöker se vad som saknas i bokhyllan. Och det är framför allt riktiga svenska berättelser, säger Lars Östling på förlaget Big Bok.
Big Boks båda grundare Maths Nilsson, till vänster, och Lars Östling flankerar den nyanställda försäljningschefen Jane Duse. Foto: Carolina Nilsson/Drivemag
Foto: Fotograf saknas!
Den snabba distributionen gör att tillblivelsen av böckerna sker på annorlunda premisser än för andra förlag. Lars Östling och hans kollega Maths Nilsson, som båda har chefserfarenhet från Aftonbladet, är lika mycket redaktörer som förläggare.
- Många förlag har några lönsamma författare som ska värka ur sig en bok per år. Här är det jag och Maths som kommer fram med titlar och säger att "vi vill ha det här ämnet". Sedan går vi till journalister med vår beställning, säger Lars Östling.
"Den svenske kannibalen", en berättelse om mannen som dödade sina fostersystrar och om den missriktade polisjakten som följde, och "Robbie", om popstjärnan Robbie Williams liv, har båda sålts i över 10000 exemplar. Big Bok har även gett ut biografier över bland andra fotbollstränaren Sven-Göran "Svennis" Eriksson och Big Brother-kändisen Linda Rosing. I höst kommer böcker om Hagamannen och Bobby ut.
Fyller en lucka
Torsten Pettersson, litteraturprofessor på Uppsala universitet, är inte överraskad över att det finns ett sug efter "instant books".
- Den svenska skönlitteraturen är inte så intresserad av sin samtid. Titta bara på vilka som har fått Augustpriset de senaste åren, de skriver historiska romaner. Därför finns det en lucka som fylls av journalister. Det är synd att författarna har gett ifrån sig det initiativet.
Kan inspirera
Han tror inte att realitydeckarna och kändisbiografierna kommer att konkurrera med den kvalitativa skönlitteraturen. Däremot kan de inspirera skönlitterära författare till att börja skriva om samtida händelser i större utsträckning, spekulerar han.
- De här böckerna kan kanske leda till en viss uppblomstring av svenska samtidsromaner och en mer seriös dokumentärlitteratur. Den mänskliga fördjupningen kan nog också inspirera författare, även om de här böckerna inte är några stilistiska mästerverk.
Fördjupning
För Big Bok är fördjupningen central. När böckerna ges ut har redan kvällstidningarna under lång tid ihärdigt bevakat de händelser som skildras. Om inte något nytt tillförs blir böckerna bara en inbunden variant av nyhetsrapporteringen.
- "Den svenske kannibalen" blev lite ytlig, den baseras ju enbart på förundersökningen. Men samtidigt fanns behovet att läsa om morden just då, att få hela historien berättad, säger Lars Östling.
"Den svenske kannibalen" har kritiserats av psykologiprofessor Sven Å Christianson för att profitera på människors olycka. Men Lars Östling tycker inte att det finns några ämnen som man inte kan skriva om.
- Även i böcker måste man kunna vara kommersiell. Tv och tidningar rapporterar ju om de här sakerna. Jag tycker inte att böcker ska leva i en egen värld.
Medierna flyter ihop
Big Bok är ett talande exempel på journalisikens ökade inflytande på bokvärlden.
Även bland de bäst säljande skönlitterära författarna är många journalister, till exempel Liza Marklund, Jan Guillou och Emma Hamberg.
- Det blir allt mindre tydliga gränser mellan olika typer av medier. Även språkligt sett blir de skillnaderna mindre tydliga, på gott och ont. Det är bra att man kommunicerar med läsarna, men samtidigt finns det en risk att litteraturen förflackas, säger Jonas Modig, ordförande i Svenska Förläggareföreningen.
Frilansjournalisten Ingrid Carlqvist skriver för närvarande på boken om 10-årige Bobby, som mördades i januari i år. Hon säger att det enda som skiljer bokskrivandet mot skrivande för tidning är att hon har mer tid på sig.
- Jag försöker att ta reda på det som poliser och journalister inte brytt sig om. Jag försöker träffa så mycket folk som möjligt som kände de här personerna. Förhoppningen är att jag kan ge en annan bild än den som tidningarna förmedlat, säger hon.