n Ett av proggvågens flaggskepp på musikhimlen under 70-talet var Kebnekajse. Idag, 2011 lirar de fortfarande, minst lika entusiasmerande och engagerande som när det begav sig. Närmare 175 nya och gamla diggare hade bänkat sig i Crescendos lokaler för att förflyttas i tid och rum. Besvikna? Knappast, vilket bifallen vittnade om.
Basen i Kebnekajses musik är folkmusiken, kryddad med ett starkt rockbeat i kompet och solistiska utflykter som doftar både blues, rock och folkmusik. Solistiskt drar Mats Glenngård med sin elfiol största lasset. Melodipresentationen är som den alltid varit; Kenny Håkanssons elgitarr som lägger en unison stämma till fiolen, men det är inte de enskilda solistiska inslagen som är Kebnekajses styrka. Här är det kollektivet som gäller.
Rockbeatet går igenom varje musikstycke. Trumslagaren Frank Andersson, vikare för originalmedlemmen Pelle Ekman som brutit benet, såg till att de övriga hade en solid grund att stå på. Mats Glenngård mässade på sin fiol assisterad av Kenny Håkanssons stämspel. Effektfullt är bara förnamnet. I de rena folkvisorna hade Glenngård huvudrollen, medan Kenny tog över i ett par låtar från Hansson & Karlssons repertoar. Taxfree satt som en smäck, vilket väl borde vara fallet när till och med gitarrfantomen Jimi Hendrix hade den på sin repertoar. Konserten blev en mix av gammalt och nytt, till publikens förtjusning.
Få band stoltserar med två basister. Göran Lagerberg (6-strängad) och Thomas Netzler (4-strängad) kompletterade varandra utsökt. Lagerberg agerade över hela banan med solospel, rent komp, stämmor och solon, medan Netzler stod för det rent rytmiska. Till det kom Hassan Bahs congas som fyllde tomrummet däremellan. Tätt, kompakt bergförsättande spelmansglädje som inte alls fungerar som musikalisk nostalgi vare sig för lyssnare som musiker.
- Nej, inte alls. Vi gör det här för att det är så roligt och ger så mycket, sa Thomas Netzler till mig i pausen.
Visst, några av bandmedlemmarna är ålderspensionärer, Kenny blev 65 förra året, men det märks inte på musiken. Den är energigivande och vi var nog flera som lämnade lokalerna rejält upplyfta till både kropp och själ.