Keaton som otäck mamma

För det är exakt vad hon gör, Diane Keatons rollfigur Daphne i "Tre systrar och en mamma" - hon tror att dotterns liv är Irak som hon kan ockupera och styra efter behag.
Daphne är den sortens mor som använder navelsträngen som livlina för sig själv och strypkoppel för barnen. När dottern blivit dumpad säger Daphne saker som "Vi blev av med honom till sist". Jag skulle hellre ha Imelda Marcos som mamma, då kan man i alla fall låna hennes skor.
Oftare än inte spelas den amerikanska 40-talistmamman av Diane Keaton, med varierande resultat. I "Hanging up" dränktes hon av mobilsignaler och Meg Ryan medan briljanta men bortglömda "Välkommen till familjen" (2005) klädde av rollfiguren de bylsiga tröjorna och läppstiftet tills bara klorna och huggtänderna fanns kvar.
I "Tre systrar och en mamma" är mamman så besatt av att kontrollera dotterns liv att hon till och med utformar en nätannons för henne och dejtar hennes dejtare. Det är svårt att veta om de situationer som därpå uppstår ur dotterns desperation ska vara roliga eller tragiska - filmen kan aldrig bestämma sig för om den vill vara romkom eller psykodrama, sockersöt eller bitter.
Ändå tar den sig något under sin andra halva bara för att krascha ordentligt igen av ett slut som aldrig tar slut; gamen kretsar alldeles för många varv kring något som redan är dött.

Information till våra läsare

Keaton som otäck mamma

Finns det någon otäckare filmgestalt än den amerikanska, intellektuella 40-talistmamman som ska vara bästis med sina 30-åriga döttrar? Det är nästan så att man föredrar amerikanerna när de invaderar något litet land någonstans.