Karlar med och utan
Janne skrek löpsedeln, och så något naket. Janne/går på ändan/Naken tyckte jag det stod och jag liksom alla andra tänker ju då på dom Janne dom känner. Alla känner ju åtminstone någon som heter så, eller hur?
Brittmarie Engdahl
Foto:
Janne B? Janne N? Janne K eller kanske till och med Janne? Nej, inte Janne J.
Tänk själv. Hur många av do Janne ni känner skulle kunna gå på ändan och dessutom utan kläder? (Nykterheten diskuterades inte i sammanhanget).
Men nu är man ju inte dummare än att man fattar att när det står på en löpsedel så är det inte viktigt eller på riktigt. Så det handlar ju om nån kille på tv, helst en egen medarbetare, men i brist på så roliga saker skriver dom om nån i nån såpa.
Underhållningsbranschen frodas.
Som när jag snabbt cyklade förbi en löpsedel som kunde berätta något om höstmorgon och tänkte att det där låter fint, undrar vad det handlar om. Susade snart förbi nästa löpställe och såg att det stod östrogen och om något fantastiskt som skulle ersätta något och ordningen var återställd.
Skit är skit om än i gyllene dosor heter det ju faktiskt.
Inne på ämnet tidningar går det inte att hoppa över det mest närliggande. Det som hänger med i huvudet natt som dag och ställer alla gamla värden, lojaliteter och rutiner på huvudet. För nu handlar allt om ytan och det där har vår chefred berättat och säkert har många av er som läser den här produkten märkt det på olika sätt. Att det är nytt nu.
Linjer har betett sig, vanliga stilar har blivit ovanliga, mejl får inga svar för man trycker på någon annan knapp, sidor tar sig en tur i rymden för att återvända när man minst anar. På redaktionen talas ett nytt språk. Jag tvingas att bli vän med en som heter Doris som har ihop det med Eddie och det här med design som faktiskt är väldigt omdiskuterat i samhället nu, i alla fall talar man om att begreppet måste ha en vidare mening än utseende för att vara intressant, det är ett ord som fyller upp varje vinkelvrå, i rummet som i skallen.
Design, eller indesign. ´Jamen det är jättekul, kvittrar en typ som har den tvivelaktiga förmånen att jobba med denna avart bland datorprodukter. Koppla ihop den med Doris då får du se, säger man och har vunnit en lättköpt poäng på obegriplighet.
Mina svarta personlighetssidor har fått ett nytt mål att fokusera på.
Enda ljusglimten är att jag aldrig varit så omsvärmad som de senaste dagarna. Visserligen har jag fått inse att det inte handlar om att jag skulle vara så förtjusande, utan det har handlat om att lära en gammal hund sitta. De som ska lära är bara män, bara, bara män. (Så inte har jag lärt mig sitta fint än i alla fall!)
Sysslar inte kvinnor med datasystem? Spelar dom bara fotboll? Är dataavdelningen männens sista bastion?
Men än så länge - hur ska man kunna fatta nåt om Doris?
Så jobbar vi med nyheter