KAFFE - en studie i svart
NORRKÖPINGLatte cinnamon, cappuccino, espresso macchiato.Coffee shop-kulturen sveper över välden.Folkbladet träffade Maggie Bagdo, på Coffee by George i Norrköping som guidar oss i den svarta kaffedjungeln.
En cappuccino består av lika mycket espresso, mjölk och skum. Ovanpå strös kakao, kardemumma eller kanel. FOTO: ANITA KJELLBERG
Foto:
Baristan (kaffebartendern) Maggie Bagdo höjer inte på ögonbrynen. Hon klarar de mest krångliga beställningar. Och kaffesorimentet på Coffee by George tycks innehålla allt - utom möjligen hederligt kokkaffe och Skånerost.
Den vanligaste beställningen hon får är caffè latte, det vill säga espresso med mycket ångvispad mjölk.
På kaffebarer i Sverige går det åt 2-3 gånger mer mjölk än kaffe. Att beställa en ren espresso är ganska ovanligt.
- Människor går på kafé för att umgås och sitter och pratar länge. Därför föredrar nog många en stor caffè latte, som räcker länge, framför en liten espresso, säger Maggie.
- Många tror också att de ska få ont i magen av stark espresso. Men det kaffet är faktiskt ofta bättre för magen än vanligt bryggkaffe.
<b>Creman viktig</b>
Anledningen är att espresson alltid serveras färskbryggd och det är skonsammare för magen än kaffe som stått på värmning.
En bra och välgjord espresso ska ha ett tunt, gyllenbrunt skum som täcker ytan, på italienska benämns det "crema del caffè". Creman består av cellulosa, fetter och protein och fälls ut ur kaffet vid det höga trycket i espressomaskinen. Den bidrar till att ge espresson dess unika, lite korniga konsistens.
- Man ska aldrig lägga bitsocker i en espresso, då försvinner skummet. I stället ska man använda strösocker, berättar Maggie Bagdo.
De vanligaste kaffebönorna är den dyra och fina Arabica och den billigare Robusta. Men en espresso gjord på enbart Arabicabönor blir inte bra. För att espresson ska få sin crema behövs en kaffesort med Robustabönor.
<b>Olika smaker </b>
Att caffè latte är populärt märks på menyn som innehåller åtta varianter med olika sorters smaksirap. Det kan bli en "Latte cinnamon" eller en sötsliskig kaffedrink som "Snickers" med en smakblandning av hasselnöt, choklad och karamell. Den senare toppas med grädde, hackade hasselnötter och smakar som upphettad moccaglass.
- Det går att göra hur många olika varianter som helst. Därför brukar jag fråga kunden vad de tycker om för smaker och utgå ifrån det, säger Maggie.
Att laga en caffè latte eller en cappuccino är en riktig konst. Mjölken smakar olika beroende på vilken fetthalt den har. Fet mjölk ger ett kämigt och kompakt skum, medan lättmjölken ger ett lättare och flyktigare skum. Värms mjölken för mycket smakar det välling om caffè latten.
<span class=rub>Litet kaffelexikon</span>
Café au lait: Bryggkaffe med varm mjölk.
Caffè coretto: Italenska för kaffekask, en espresso som spetsas med en skvätt sprit.
Caffè latte: Espresso med ångvispad mjölk.
Caffè mocha: Espresso med ångvispad mjölk, choklad och toppad med vispgrädde.
Cappuccino: En tredjedel espresso, en tredjedel varm mjölk, och en tredjedel ångvispat mjölkskum.
Espresso con panna: Espresso med grädde på toppen.
Espresso macchiato: I espresson hälls någon matsked ångvispad mjölk. Macchiato betyder fläckig på italienska.
Espresso ristretto: Extra stark espresso.
Frappé di caffè: En kall espressoshake med oändligt många olika varianter.
Steamers: Egentligen inte alls kaffe, utan ångvispad mjölk med smaksirap.
<B>FAKTA/kaffe</B>
? Kaffet kom till Sverige på 1860-talet. Då importerades små mängder kaffe som apoteksvara.
? Karl den XII:s vistelse i Turkiet blev viktig för kaffets spridning i landet. Han fick smak för drycken och tog med sig en turkisk kaffekokare till Sverige.
? På 1790-talet kostade ett skålpund kaffebönor lika mycket som en dränglön under ett helt år.
? I Norden dricker vi i dag mest kaffe i världen.
? I genomsnitt dricker svensken 4-5 koppar varje dag.
? Nära hälften av alla förvärvsarbetande får kaffe av sin arbetsgivare, medan en fjärdedel har "kaffekassa".
<B>KÄLLOR: NATIONALENCYKLOPEDIN, ZOEGA OCH SVENSK MJÖLK</B>
? Kaffet kom till Sverige på 1860-talet. Då importerades små mängder kaffe som apoteksvara.
? Karl den XII:s vistelse i Turkiet blev viktig för kaffets spridning i landet. Han fick smak för drycken och tog med sig en turkisk kaffekokare till Sverige.
? På 1790-talet kostade ett skålpund kaffebönor lika mycket som en dränglön under ett helt år.
? I Norden dricker vi i dag mest kaffe i världen.
? I genomsnitt dricker svensken 4-5 koppar varje dag.
? Nära hälften av alla förvärvsarbetande får kaffe av sin arbetsgivare, medan en fjärdedel har "kaffekassa".
<B>KÄLLOR: NATIONALENCYKLOPEDIN, ZOEGA OCH SVENSK MJÖLK</B>
Så jobbar vi med nyheter