Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Judisk historia - här också

HUGO VALENTIN
Judarna i Sverige
Från 1774 till 1950-talet
Judiska museet
Natur och Kultur

Foto:

Kultur och Nöje2005-03-05 06:00
Många Norrköpingsbors intresse för svenska judarnas historia väcktes av uppmärksamhet kring Holocaust i tv, men många blev också intresserade efter att ha lyssnat på radiojournalisten (numera utrikeschefen) Willy Silberstein. Hans humoristiska och deskriptiva morgonberättelser från Bryssel, i vilka han ofta refererade till sin barndom i Norrköping, kan ha gett impuls att läsa mera om bakgrunden till den ursprungliga judiska bosättningen.

Nu kommer den tredje utgåvan av Hugo Valentins bok, den första kom 1964. Tiden är väl vald nu när ljudet från barbariskt stöveltramp återigen dånar i förnuftets skumrask-bakgård. Historien om judarna i Sverige löper parallell med historien om antisemitismen eller rasistisk intolerans i stort.
Den först kända jude att besöka Sverige var en doktor Castro som drottning Kristina kallade hit från Köpenhamn. Andra följde efter så småningom, men fiendskap från bland annat prästerskapet drev fram att alla judar fördrevs ur riket. Vid frihetstidens början, år 1741, står i en förordning: "alle judar, savoyarder, lindansare, komedianter med flera gycklare, (....) tartare, och zigenare" ofördröjligen skulle visas ur riket.
Denna förordning föll i glömska, om än motvilligt, så fort handelsmän behövde judisk kapitalinvestering. Det var först under Gustav III som det judefientliga motståndet bröts och judar tilläts bosätta sig här.
Dessa tidigt invandrade judar blev mycket framgångsrika i handeln och i kulturlivet. Efterföljande generationer har fortsatt i samma tradition. Sådana välkända namn som Bonnier, Philipson, von Reis och Wahren, för att nämna ett fåtal, påminner oss om hur mycket Sverige har fått välståndsmässiga fördelar genom den judiska bosättningen. Kulturlivet har berikats av Isaac Grünewald, Eli Heckscher, Oscar Levertin, Karl Warburg, Martin Lamm, ja, listan kan se ut som en telefonkatalog om man tog med alla berömda namn.

För Norrköpings del är namnet Philip Jeremias, eller Feivel Katz som han egentligen hette, av stort intresse för alla som studerar stadens industriella grunder. En kopia av skyddsbrevet till grosshandlarna Jakob Marcus och Salomon Jakob, som Norrköping beviljade 1782, finns också i boken. Namnet Wahren är förstås förknippat med Holmens bruk. Nytt för mig var att en av NK-varuhusets grundare, Joseph Lejas, annonserade och sålde Rejmyres glasvaror 1876, 26 år innan NK bildades.
Ett annat berömt varuhus grundades 1918 av H G Turitz och blev ett av de största i Sverige.

Ett personregister och en detaljerad litteraturhänvisning finns för alla som vill fördjupa sig ytterligare i judarnas historia.
Däremot kan jag undra varför en noggrann illustrationsförteckning, bland annat över Salomons målning av Holmens bruk och en av den gamla synagogan i Norrköping, uppges med sidnummer och allt men själva illustrationerna saknas helt i boken, i alla fall i mitt recensionsexemplar? Beror det på redaktionell glömska eller ansträngd ekonomi?
Annars är det en lärorik och givande bok om judarnas historia.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!