Jante & ja
Med gröntonat ansikte kommenterar man att det går väl att vara kreativ här hemma också. Så det så.
Varpå människan säger "va de då!"
Som om de skulle vara så lätt.
Jag menar snön ligger vit igen, för vilken gång i ordningen? och solen har dragit.
Allt har man gjort igen och igen och var var var ska man hämta kraft?
Klart man vill åka till den där stora stan och ladda, men när det nu inte är så enkelt att bara sticka för man måste ju göra sitt dagliga eller hur? så krävs det dessutom att man ska göra så det blir udd på dom där grå dagarna.
Förresten, dom som varit ute och rest har nog kul så det förslår, men hur länge räcker det när dom kommer hem? Kompisen försökte hysteriskt i flera dar att gå lättklädd, le mot människor hon mötte, käkade fårost och grejer men det tog bara nån dag så var hon som vanligt igen. Ungefär samtidigt som camparin från flygplatsen sinade kantro.
Passade oss, hennes kompisar, mycket bättre.
Man ska inte sticka upp.
Inte här inte.
Läste att om man himla gärna vill bli nåt som typ partiledare ska man säga nej för då tycker folk att man är ödmjuk och minsann inte tror att man är nåt och då röstar dom på en i alla fall. Det gäller bara att hålla den klädsamma stilen lagom länge, folk ska ändå förstå att man är tjejen eller killen dom söker och vill älska. Och så, i det absolut exakta ögonblicket, lagom motspänstigt, säga ok då. Jamen ja tar"t väl då!
Och alla vet att man inte är en sån som sticker upp. På det sättet har man fixat utrymme för att sticka upp ordentligt.
Om det nu är det man skulle vilja.
Kreativ miljö, det måste väl ändå betyda att man är - eller blir - en doer, att man är omgiven av och rycks med av folk som uträttar saker stup i ett.
Eller som pratar och diskuterar och bubblar, med klar intensitet. En sån miljö man vill ha i klassrummet, på jobbet, hemma vare sig det handlar om middag eller tv eller vad man nu har för sig. Intensiv, närvarande.
Finns det kurser i sånt? Som man kan gå på när när lågan flämtar tveksamt. Fruktar att den typen av kursledare mest berikar sig själva? Kreativt lärande finns ju något som heter och när man kommer till skott är det samma gamla glostragglande, härmande, räkneövningar eller utantillnötande av prepositioner som styr dativ.
Och vore det så viktigt med kreativitet skulle naturligtvis Försäkringskassan driva den typen av stimulans.
Undrar om inte kompisen menade rena rama nöjeslivet. Om man pressar henne på den punkten får man nämligen just sådana beskrivningar.
Och sånt har vi ju hemma.
Sämsta killen i klassen fattade ingenting. Han uppträdde som om han var bäst. Vi sa hela tiden att han var värdelös, utom möjligen i brännboll. Han var nog släktens prins och helt övertygad om sin utvaldhet. Han var kass i skolan men driver sedan många år ett blomstrande företag i Stockholm. Lär vara lycklig.
Snacka om att sticka upp. Självsäker så det störde! Vicken nolla!
Så jobbar vi med nyheter