Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>Urspårat:</I> Kan inte nån hålla ordning på mig?

Foto:

Kultur och Nöje2002-08-23 00:00
ÅSA HANELL
Jag tänker tala om vad jag önskar mig i julklapp redan nu så att ni har gott om tid att hitta den rätta. Jag har nämligen kommit på, för rätt så länge sedan faktiskt fast det har inte varit någon som riktigt lyssnat, att när jag tvingas hålla ordning på en massa saker hindrar det min kreativitet. Det är nog lite som när man är liten. Det är jättekul att plocka fram sjuttielvatusen saker men dötrist att plocka undan efter sig. Som liten hoppades man ju alltid att någon annan skulle komma och plocka upp efter en. Nu har jag insett att ingen kommer och plockar upp längre, så då gör jag ingenting - utöver det jag verkligen måste. Därför önskar jag mig en sekreterare eller en personlig assistent i julklapp, gärna i förskott. En människa med ett ordningssinne och ett tålamod utöver det vanliga. Någon som ser till att räkningarna blir betalda i tid, som håller koll på vilket elbolag som är billigast, som ser till att det finns mat hemma, som vattnar blommorna. Helt enkelt någon som strukturerar upp min tillvaro. Allt för att jag ska hinna göra mer än överleva. Så här års finns det också hela förbund och föreningar som med precision strör salt i mina hinnamedsår. För vem vill inte gå en akvarellkurs, lära sig klä om möbler, bättra på språkkunskaperna, ta jägarexamen, hålla kroppen i trim och utveckla själen? Det är bara det att samtidigt som dagarna blir allt kortare medföljer inget erbjudande om att införa 29 timmarsdygn eller jobba en dag och få betalt för två. Så då får man på något sätt försöka intala sig själv att målarfärgerna torkar nog inte ihop om de får stå orörda ett år till, vännerna man inte hinner höra av sig till är av det förstående slaget och förläggaren nog inte blir så upprörd över att jag inte hinner hålla dölinjen. Fast risken finns att jag samlar allt på hög och blir en hyperaktiv bokstavspensionär, MACA, minimal active creative adult, LTH, livsrevangerande tidsoptimistisk hysterica eller bara en vanlig satkäring som gör alla yngre och kreativa människor till sina fiender.
Rent generellt tycker jag nog att det finns för få satkäringar nuförtiden, eller rättare sagt folk som håller ordning på folk. Ingen som frågar om man inte ska ta upp pappret man slängde på gatan, ingen som hänger ut genom fönstren och gapar åt folk att hålla tyst sent på kvällen, ingen som vet vem som kommer och går i trappuppgången och ingen som vet att tanten i porten bredvid inte synts till på länge och kanske är sjuk. Utan snokande satkäringar har vi fått färre människor som vågar bry sig och säga ifrån. Det är inga gnäll och tjatkäringar jag efterlyser, sånt har mammor patent på och kanske är det så att det inte är en sekreterare jag behöver utan en personlig satkäring.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje