<I>Urspårat:</I> Fredagslyxen gick i kras
Foto:
Inte förrän då upptäckte vi det.
Fredagslyxen gick i kras.
Inte heller denna gång lyckades jag verka världsvan och sofistikerad, som Sarah Jessica Parkers Carrie när hon läppjar på sin Cosmopolitan i "Sex and the City". Den där rosaskimrande romantiken var som bortblåst och vi förvandlades till osexiga Musse och Mimmi, eller några andra tecknade figurer med stora ögon och öron.
Vi började dra och slita i glasen. Pillade sedan lite försiktigt med knivarna under glasets fot, till ingen nytta. Vinet lockade, men våra glas var - fastklistrade i bordet. Jag och pojkvännen slängde några desperata ögonkast över axeln och trodde att vi var utsatta för någon dold kamera. Vi tog hjälp av kyparen som greppade det ena glasets fot... och krasch! Med den undre halvan av glaset stod kvar helt orubbad.
Du tror säkert att jag drar till med en skröna för att piffa upp mitt liv och den här spalten. Men det här är sant, helt sant.
Kyparen på nöjespalatset misstänkte en av stans konkurrerande krogägare, som suttit vid vårt bord före oss. Han har nog "nära till barnet inom sig" som det heter på klyschspråk. Jag vet inte om man ska garva eller gråta när Chaplin-clowneri och Buttricks-hyss blivit en ny typ av uppgörelse i krogvärlden. Glamkänslan lär få sig en knäck.
Sedan fick vi in nya vinglas. Men glasfoten var kvar vid pojkvännens tallrik och vid min stod två glas: Ett fastklistrat och ett icke-fastklistrat. Det gällde att greppa rätt.
Ibland ligger jag sömnlös och funderar jag på om de fick bort glasen utan att förstöra bordet. Och om de tänkt ut någon lämplig hämnd. Vad sa de till varandra nästa gång de träffades? Var krogägaren full eller bara full i fan?
Om vårt restaurangmissöde spelats in med en dold kamera hade det varit en ganska trist sekvens. Vi skrattade knappt alls.
När vi gick en trappa upp till dansgolvet fick vi stuffa till Barbados "Världen utanför" och Carolas "Hej Micke" bredvid en man med nylonstrumpor, vit slöja, städklänning och blinkande bröst. Svensexa, var vår vågade gissning. Det var nästan lika originellt som glastricket.
Nej, då är det nästintill roligare att ta på sig raggsockor och börja jaga någon på parkettgolvet. Man liknar mest en Bambi på hal is och slutar i en svettig hög bredvid en kraschad vas.
Det är hög tid att plocka fram raggsocksparet. De luktar höst, lägereld och gammalt torp och är så och långt ifrån glamour man kan komma. Med raggsockor i stövlarna fryser man inte om tårna. Leve raggsockan!
Fast i kväll blir det nog nylonstumpor igen.
Så jobbar vi med nyheter