Intim sagoteater för de allra minsta

Marinella Rolfart iklär sig rollen av berättaren Papanella i kraftfullt rött och svart. Förvandlingen fortsätter när hennes kappsäck blir ett bord som blir en liten scen - där två sagor berättas.Den intima föreställningen är något av en hyllning till det muntliga berättandet, men Papanella använder även dockor och pyttesmå gosedjur som hjälper till att fånga de små barnens intresse.Den första berättelsen handlar om hur den lilla lammungen förgäves försöker låta lika trevlig som hunden, lika vackert som katten och lika fint som grisen. Men det blir inga hundskall, jamananden eller grymtningar. Lammet bara bräker. Bäää, bäää.Det blir en fin liten saga om att inte bara försöka härma andra, utan hitta sin egen röst - och se det unika och vackra hos sig själv.I den andra historien hittar Lisa en liten svart sko i skogen. Skon visar sig tillhöra en folkskygg vätte med yvigt och grått skägg. Lisa vill väldigt gärna träffa honom - och tack vare den magiska spindeln blir mötet äntligen av. Genom sagan får vi också svaret på varifrån skogens mystiska musik kommer.Pyttesmå blir ett bevis på att högljudda och stora gester eller uppdriven flåshurtighet knappast behövs för de minsta barnen. Tvärtom. Med en bra berättare, nedskruvat tempo och anspråkslös rekvisita kan man komma långt.Särskilt uppskattat var det också att efter föreställningen få möjlighet att titta närmare på fingerdockan Tiger, den magiska spindeln och den vackra dockan Lisa med sitt riktiga hår från Sicilien.I morgon, söndag, är det premiär på Kulturkammaren, när vi fick vara med var det provföreställning med publik på Diamantens förskola. Föreställningen är tänkt för åldersspannet 2-5 år, men det varierade hur uppmärksamt och koncentrerat de yngsta barnen lyssnade. Marinella Rolfart själv upplever att det är individuellt om tvååringarna är för små eller inte. Men hon har även provspelat för 1,5-åringar som fascinerat följt sagoberättelserna.

Information till våra läsare

Intim sagoteater för de allra minsta