Inte lika kul som Borat
Brüno Filmstaden Regi: Larry Charles I rollerna: Sacha Baron Cohen, Gustaf Hammarsten m fl
Foto: Frank Okcenfels
modereporter. Efter att ha halvt förstört en modevisning blir han av med sitt jobb och bestämmer sig för att dra till Hollywood och bli världsberömd. Regissören Larry Charles och Cohen har inte sparat på krutet. Redan från början är det nakenhet och grövre sexscener. Gränsen till skanda-
löst är välbesökt.Halva filmen handlar egentligen inte om homosexualitet. Istället utforskas kändisskap. Brüno vill veta vilka välgörenhetsprojekt som är inne just nu. Han träffar föräldrar som gör nästan vad som helst för att deras barn ska bli stjärnor. Han möter Hollywood-
reportrar som diskuterar om Britney Spears syster bör abortera eller behålla sitt barn. Skämten haglar, speciellt för den som har viss koll på hur Hollywood-sfären fungerar. Absurditeten och råheten vet inga gränser. En het fråga i filmen är hur pass mycket de Cohen träffar är medvetna om skämtet. Går Paula Abdul med på att sätta sig på människor som möbler? Skulle politikern Ron Paul verkligen kunna spela spontant ilsken så väl när Brüno vill förföra honom? Tycker föräldrar verkligen att deras småbarn kan hantera tunga maskiner och föreställa nazister i fotograferingar? Det sägs att Sacha Baron Cohen har spelat spratt på nästan alla i filmen, att de inte var med på skämten.Skratten fastnar ofta i halsen, eftersom trots den brutala humorn så ligger det lager av satir/kritik under. Dessa poäng är inte alltid verkställda på bästa sätt. Cohen utmanar heller inte sig själv när han väljer de mest stereotypt konservativa att föra fram sina budskap med. Republikanska politiker och jagande rednecks är självklart provocerade av en sådan ogenerad karaktär. "Borat" är helt klart en bredare och roligare karaktär. Trots detta visar Cohen återigen bevis på sin kvickhet i situationer som är planerade men saknar kontroll.
Så jobbar vi med nyheter