Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Inte dålig - men inte bra

Foto: Mia Carlsson

Foto: Mia Carlsson

Foto:

Kultur och Nöje2008-12-27 03:00
Om Hannes Holm oroade sig någonstans för att en Måns Herngren-film utan honom skulle gå ännu bättre kan han lugna ner sig nu. Det är inte att Herngren gör ett magplask men "Allt flyter" känns som en story med potential som aldrig väcks. Charm och humor, vanligt förekommande fenomen när Holm och Herngren kollaborerar, går helt enkelt inte att finna här. Som bäst är den smålustig.Det mest anmärkningsvärda med berättelsen, att män utövar synkroniserad konstsim, upphör att vara roligt efter cirka två minuter. Konceptet smått misslyckade figurer som nu ska lära sig något och nå nya höjder påminner lite om brittiska "Allt eller inget" men det är en synnerligen urvattnad variant. Filmen igenom känns som att Herngren vill säga oss ’titta, haha, män som känner sig diskriminerade!’ eller ’haha, män som sysslar med konstsim’ men på något sätt lyckas han inte engagera. Det mesta är, paradoxalt nog, förvånansvärt förutsägbart.Sympatin som vi är menade att känna för huvudpersonen Fredrik, spelad av Jonas Inde, för att han misslyckas med diverse saker går också förbi. Fredrik påminner nämligen om många oansvariga människor som behöver ta sig i kragen. Det lider ingen brist på möjligheter att göra filmen roligare och bättre. Fördomar, svala relationer mellan föräldrar och barn, människor som äntligen försöker göra något helhjärtat och mycket annat hade kunnat producera en annan film. I "Allt flyter" känns det som att allt kommer att ordna sig och vi orkar inte bry oss. Manus av Herngren och Jane Magnusson bidrar tyvärr till försvagningen av filmen. Dialogen känns varken autentisk eller fängslande. De flesta av skådespelarna gör ett ganska bra jobb av det material de har. Den enda man verkligen kan ifrågasätta är Paula McManus i birollen som Jonas Indes exfru. Hennes sätt att läsa replikerna känns onaturligt och hennes minspel missleder tittaren på villovägar."Allt flyter" är inte dålig det är bara att den inte är speciellt bra. En feel-good-historia som inte ger någon mysig känsla har misslyckats i samma sekund som eftertexterna rullar.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!