Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Impressionism så in i Norden

Nog visste vi att nordiska konstnärer åkte till Paris i slutet av 1800-talet; kanske också att den unge konstkritikern August Strindberg tidigt skrev om de franska impressionisterna.
Mindre känt är att Gauguin ställde ut i Köpenhamn och att Monet målade snötäckta berg i Norge.
Med verk av bland andra herrarna Gauguin, Monet, Pissarro och van Gogh är "Impressionismen och Norden" höstens stora utställning på Nationalmuseet i Stockholm.

Christian Krohgs porträtt  av kollegan Gerhard Munthe från 1885.
FOTO: J Lathion/Nasjonalgalleriet

Christian Krohgs porträtt av kollegan Gerhard Munthe från 1885. FOTO: J Lathion/Nasjonalgalleriet

Foto:

Kultur och Nöje2002-09-28 00:00
Den är också slutprodukten av ett fyraårigt forskningsarbete. Den besökare som vill kan ta del av en ambitiös kartläggning av influenser, personliga kontakter, historiska utställningar och andra beröringspunkter mellan franskt och nordiskt.
Den som inte har något större intresse av att tränga djupare in i de konsthistoriska begreppen, eller av att försöka se det franska avantgardets betydelse för de nordiska kollegornas utveckling, kan istället bara njuta av en gedigen samling måleri: 70 franska målningar och ett hundratal nordiska ingår, varav många lånats in från museer respektive privata samlare från Europa och USA.

<b>Tendens mer än revolution</b>
I den nordiska konsten syns impressionismen mer som tendenser än målerimässig revolution, lyder en av slutsatserna. När Manets, Monets och Renoirs nya sätt att tolka omvärlden var som mest kontroversiellt i Frankrike på 1870- och -80-talen var de flesta nordiska konstnärer fullt upptagna med att anamma en tidigare fransk konstriktning, realismen.
Det hindrar inte att den svenske konstnären Carl Fredrik Hill skriver hem till föräldrarna i Lund 1874 och lovordar den nya riktningen:
"Jag tycker om den. Den går ut på att blott utföra en bit i en tafla och sudda resten. Om man finge se något sådant i Sverige skulle man skrika ve och förbannelse."
Det sistnämnda är förmodligen också en insiktsfull förklaring till att impressionismen aldrig fick det stora genomslaget i norr.
- Kritikerna var inte förberedda, och för konstnärer som skulle leva på sin konst skulle det knappast varit möjligt att sälja, säger Torsten Gunnarsson, chef för Nationalmuseets samlingar.

<b>Sålde presenningar</b>
Det betyder inte att Norden gick opåverkat och enligt Torsten Gunnarsson är beröringspunkterna långt fler än man tidigare trott. Personliga kontakter färgade av sig i konsten. Paul Gauguin gifte sig med danska Mette Gad och bodde i Köpenhamn 1884 till 1885. I behov av pengar jobbade han åt ett företag som sålde presenningar tills han fick nog av Köpenhamn och reste tillbaka till Paris.
Kvar lämnade han inte bara frun utan också en stor mängd målningar, sina egna men också sin impressionistsamling som både såldes och ställdes ut. Den danska konstnären Theodor Philipsen hade hunnit lära känna Gauguin och tog också intryck av hans sätt att måla. Det gjorde även svensken Karl Nordström som sett Gauguins verk i Köpenhamn.
Som den meste impressionisten bland svenskarna lyfter Nationalmuseum annars fram Anders Zorn. Liksom fransmännen målade han motiv från den moderna storstaden, ofta träffsäkra ögonblicksskildringar, om än i mörkare färger, framhåller utställningskommissarie Per Hedström.
När impressionismen i början av 1890-talet fick sitt stora genomslag såväl i Frankrike som i Norden hade de franska konstnärerna, däribland Gauguin, redan börjat tröttna. De letade efter ett nytt sätt att avbilda världen och ville ge fantasin större utrymme. Nu föddes symbolismen och den så kallade syntetismen och här var också de nordiska konstnärerna snabbare att haka på.
"Impressionismen och Norden" visas på Nationalmuseum till och med den 19 januari.
<B>Fakta/Impressionismen</B>
? Fransk konstriktning som föddes i slutet av 1860-talet som en protest mot det akademiska måleriets krav på realism och objektiv verklighetsanknytning.
? "Impressionismen befriade konsten från motivets betydelse" enligt ett citat av Auguste Renoir. Det var inte längre vad man målade som var det viktigaste utan hur man gjorde det. Konstnärerna målade sina upplevelser istället för enbart vad de såg.
? På den första impressionistutställningen (1874) visades Monets "Impression, solupgång" från hamnen i Le Havre vilket gav upphov till termen "impressionism" som ett öknamn från skeptiska konstkritikers sida.
? Impressionisterna använde sig av en penselteknik som tidigare bara varit godtagbar för skisser. De införde en ny färgskala och tog också in nya vardagliga motiv i konsten.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!