Det darrar i luften. Det vibrerar i hela kroppen. Ljudet är enormt, basen stundtals så stark att den transporteras ner i strupen bokstavligen. Wyclef Jean tvingar även den mest hjärtdöde att vakna till liv. En spelning med Wyclef är en helkroppsupplevelse. Norrköpingsborna på plats är förmodligen bara timmar från livslång tinnitus. Men de klarar sig, och istället har de återuppväckts efter den Wyclefska omgången de har fått sig.
Om det går att få ett pris för antal gånger en artist ropar landets namn under en konsert så plockade Wyclef Jean precis hem priset kvällen den 13 februari. Han måste ha utropat "Sweeeeedeeeen" cirka 70 gånger, lågt räknat. Publiken på flygeln är lättköpta också, för varje "SWEDEN", vrålar de ut godkännande.
Nåväl, oväsentligheter egentligen. Oavsett om det är lättköpt eller inte, så gör Wyclef Jean precis allt som går att förvänta sig från en superstjärna. Han börjar med superhiten han hade med The Fugees Ready Or Not. Efter en stund tar han gitarren och spelar den bakom nacken. Vid ett tillfälle tar han upp en medelålders man på scen så dansar de ihop, Wyclef som den superstjärna han är och mannen som den lokala förmågan han är. Senare tar han upp ett femtontal ungdomar som bubblar av glädje. Han går ner till publiken och dansar med dem. Pricken över i kommer i sluttampen av konserten när han bär runt på en fotograf på scen.
Oavsett hur mycket han försöker vara folklig (om han nu ens försöker med det) så är han superstjärna ut i fingerspetsarna. Wyclefs kombination av kaxighet och närhet till publiken fungerar utmärkt. Han är en av oss, men en variant vi aldrig kommer att bli. Exempelvis berättar han en anekdot om att skivbolaget sa: "The Wyclef album should be a commercial album." varpå han förklarar: "So I told them you go fuck yourselves".
Musiken är en salig blandning av hip hop, pop, r&b, dancehall, reggae och allt annat däremellan. Den numera 43-årige stjärnan har många fler hits i ryggsäcken än vad många säkert kommer ihåg. Däremellan spelar han också låtar av andra, allt från "Redemption Song", "Smells Like Teen Spirit" till "My Girl". Föreställning är en blandning av en konsert och en klubbkväll. Allra största publikresponsen kommer när han kör sin monsterhit med Shakira "Hips Don't Lie". Somliga tyckte säkert att han klippte av för många av sina egna låtar för att spinna på ett beat. Samtidigt var publiken totalt hans. "Dance, dance, dance. DANCE" skrek han ihärdigt tills nästan varenda kotte skuttade upp och ner. Bättre underhållning än så här går det inte att få.