Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>Konst</I> Som meditation och helande

BARBRO GUSTAFSON
Måleri Collage Grafik
Konstforum

Klart uttryck trots de få linjerna i människorna som kanske är minnen.

Klart uttryck trots de få linjerna i människorna som kanske är minnen.

Foto:

Kultur och Nöje2003-03-03 00:00
Det ligger lite farligt nära skira himmelska änglar ibland, men så slår bilden rot och skildrar konstnärsparadiset Lofoten med sitt så eftertraktade ljus eller får vi se en vy som kan vara från konstnärens Skåne, i milda vårfärger, med viss realism.
Med Barbro Gustafson söker vi det andliga och kanske inspireras hon av drömmar. Den förs ofta in i redan färdiga bilder, vykort eller liknande som målas över, något läggs till, vissa delar sparas ut, man kan få syn på nya saker. Bild av bild. Ofta finns en skyline från Paris bakgrunden, kanske bara som tunn aning.
Tankar tar plats som sudd eller nystan, de upprespas ständigt och finns där som en liten oro mellan människorna eller hos någon lätt tecknad figur, på väg bort. De är undflyende hennes människor, fyller duken i vida konturer, men är genomskinliga, tysta och kanske finns de redan endast i minnet.
Där finns också alla hus, de naivistiskt tecknade enkla hus som är människans boning, borg och trygghet. Eller bilden av/symbolen för jaget för den som så vill.
De återkommer, husen, liksom de där människorna. Liksom de mest älskliga blomstudier, där går sötman över i en annan värld som är starkare, vackrare, mer.
Ett rum är blått, fylligt och luftigt, Blå vind, Blå man. Det fungerar som ett meditationsrum, här kan man låta sig smekas som i en lagun i fantasin, inget som stör, inget att drunkna i, konst som helande.
Det är kanske inte alla som vill ha det så, det är mycket kvinnligt på det lite omklappande och inkännande viset, förtjusningen tar in det vackra liksom den snälla närheten mellan människor i samtal, över det eviga som bergen, haven, årstiderna, vindarna, kärleken kanske.
En serie är hyllning till Mona Lisa. Också den från vykort med den sköna som alla känner till, de här bilderna kanske är de mest intressanta. En bild av vaneseendet som görs en ny bild av, något läggs till i collaget, inte så nytt kanske, men här uppstår en dallring.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!