Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>Konst</I> Från korsett i järn till jeans

Turnyr, fichy, glacé, bahytt, korsett, kravatter och damasker, pluderhosen - hemska och en del sköna saker i vår klädhistoria berättas om, fram till frihandel för jeansen, kanske det mest seglivade modeplagget genom tiderna.

Bilden är beskuren, men i sin helhet ser de ut som utstyrda fåglar, ytterst välrustade för ett sammanträffande med likasinnade. Costume Anglais, (Engelskt mode) heter bilden av en okänd konstnär. Bakom den här bilden ligger det faktum att fransmännen gärna drev med engelsmännens mode

Bilden är beskuren, men i sin helhet ser de ut som utstyrda fåglar, ytterst välrustade för ett sammanträffande med likasinnade. Costume Anglais, (Engelskt mode) heter bilden av en okänd konstnär. Bakom den här bilden ligger det faktum att fransmännen gärna drev med engelsmännens mode

Foto:

Kultur och Nöje2002-10-24 00:00
Alla gamla vackra ord som beskriver hur människor har underkastat sig eller kanske ibland njutit av, finns att studera i en grafikutställning, ett urval av den egen rika samlingen på Konstmuseet, I tidens smak. Den kommer att finnas som en pendang till Siri Derkert-utställningen som öppnar 9 november och handlar om konstnären som modernist och modetecknare.
Intendent Kerstin Holmer har plockat fram spännande grafiker ur museets rika samlingar och ställt samman en berättelse om "modets växlingar i tid och rum".
Här hittar konstnärerna motiv för sina färdigheter att beskriva olika stoffer och kan fånga stilar och skildra kulturhistoria när vi kommer så långt - den tidiga modehistorien handlar mycket om hovkulturen.
Man kan ta till sig roande kunskaper som att ordet mode är franskt och betyder härskande smak(riktning) och att begreppet härrör ända från 1300-talet. Modedockor av naturlig storlek kommer från "mannekäng", liten man, dockorna skickades runt till hoven i Europa från skräddare och 1776 kom den första tidningen i sitt slag; franska Galerie des Modes.
Mer sådant att hämta i utställningen; alla kanske inte har klart för sig att det under 15-, 16- och 1700-talen fanns klara bestämmelser för hur folk skulle klä sig. Det kallades överflödsförordningar och dryga böter väntade den som inte lydde. Onödig lyx fick också sitt straff, Gustav III ville till exempel stödja den inhemska tekoindustrin - även om namnet inte fanns.
I tidens smak visar några välkända bilder som ett par av Goyas Los Caprichos, Hogarths rumlare och Daumier, men det mesta är sällan visade nummer.
Tidigast Dürer som så nogsamt redovisar riddarmodet med sin tajta stil och i ett träsnitt den eleganta Maria som tysk renässansdam.
Vi möter utsökt skickliga konstnärer som inte hör till de mest välkända. Abraham Bosse, Claude Deruet, Hollar, Jaime, Picassos väninna Marie Lurencin och många fler. Detaljrikt berättas om hur det kunde se ut i Slottsträdgården i Nancy för snart 400 år sedan, av Jacques Callot.
Alla vet naturligtvis att en fichy är en mycket tunn sjal som knyts på ryggen? Om inte finns modet att skåda i 1700-talets Daniel Chodowieckis etsning.
Barn klädda som vuxna, gossar med snörliv, dessa korsetter som först gjordes av järn med gångjärn, senare fiskben eller rottting, skor frånlängesedan som ser ut som i dagens annonser, håruppsättningar som den vi ännu ser i engelska domstolar, den heter allongeperuk, Jean Ignace Isidore Gérard Grandville (!) är konstnären bakom handkolorerade allegoriska djurbilder, i tidens mode, 1829.
Närmare 40 bilder visas och från senare tid ser vi hur Zorn fångat Oscar II vardagsklädd på båt i skepparkavaj, hur Arvid Fougstedt visar upp en samling kostymklädda intellektuella med Picasso och andra på ett galleri i Paris, Axel Fridells 20-talsflickor och för dagens fria kroppar i jeans har Kristina Anselm självklart fått plats.
En jättekul utställning som - som alltid - ändå vinner på att både ses och höras. Passa på vid visning alltså.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!