<I>Konst:</I> Berättar med flödande akvarell
Linköpings Akvarellsällskap Konstforum 24 augusti - 8 september
Vallmo av Ingrid Hurtig.
Foto:
Kan det vara särskilt lockande för akvarellmålare att fånga sina resmål?
Särskilt inspirerande är det nog ändå att låta tunna skyar och dimtäta horisonter vara motiv. När man ställs inför hela 14 akvarellmålare på en gång framkommer det så tydligt. Naturen är en källa som som sätter fart på måleriet med just den här tekniken.
Akvarellsällskapet i Linköping hyr Konstforum för en utställning från idag till och med 8 september.
Kvalitén är genomgående hög, omväxling ges från stilleben till vida vyer, från betraktelser av till exempel flyktande sjöfågel som de inledande av Ylva Kaul, till de där besjälade vitkalkade sommarhusen som man här kan se hos Ingrid Hurtig. Även om man hos en målare som Ulla Nordh kan tycka att den närmast naiva återgivningen av söta blomster blir lite för mycket av det goda, så är hantverket mycket väl utfört.
Det är roligt att vandra genom utställningen för att få syn på allt vad akvarell kan nyttjas till. Else-Marie Ståhl håller sig till mjukt sinnliga och ljusa landskap medan Karl-Erik Nyberg går in i mörka skogen och låter ljuset spela mot tallarnas stammar. Från Tromsø berättar Åsa Norberg en aning sökande medan Rolf Hallqvist slår fast: skog bildar ridå med skarpa, nästan hotfulla gränser. Men han kan också tränga in i skalet kring en lök.
Många många blandningar av färg gillar Ylva Kaul (hon med sjöfåglarna) och de ger både liv och oro åt hennes bilder som mest handlar om sommar; Inger Larsson samlar istället en tonskala som blir till djärva anslag och här nås skön balans.
Spännande mystik finns i Ulla Carlbergs Tecken, lite inåtvänt, kanske beslöjat. Kerstin Sund har bland annat en serie med en clown, tacksam för den som vill visa färgens glädje.
Hild Wennergren kan visa hur kylan smyger sig fram och hur reflexer spelar i en skogstjärn en vårvinterdag.
Börje Mathiasson har de enda igenkännbara motiven från Linköping, Stångån och Stångebro, i vacker vinkel.
Soldis på Öland kan vara just så ödsligt romantiskt som AnnMari Löf visar, här finns också några människoliknande figurer, i Motljus, nästan aldrig förekommande för övrigt, och - för att nämna samtliga - Jan Wahlstein söker den torrdoftande stämningen i ett grånat uthus och får tag i ytterligare några nostalgikänsliga interiörer.
En utställning att känna av och njuta av så här i försäsongen. Vernissagen är idag kl. 12 och så är det öppet i lokalerna på Saltängsgatan till 16, alla dagar utom måndag.
Så jobbar vi med nyheter