<I>Konst:</I> Annikor vid hav
Annica Karlsson Rixon Annika vid havet Foto Norrköpings konstmuseum
Utställaren Annica Karlsson Rixon och bakom henne den vänstra porträttkvinnan, konstnären Annika Öhrner. I mitten Annika Ström vid Ålands hav och till höger konstnären Annica Karlsson Rixon igen, vid Ishavet. FOTO: ROBERT SVENSSON
Foto:
En del annikor är berömda, åtminstone för de som är konstintresserade. Annika von Hausswolff till exempel.
Sju stora foton, likadana på så sätt att de är skurna på samma sätt och alla kvinnor är på samma avstånd från Annica Karlsson Rixons storbildskamera.
Till det en rad, kanske 30, små, breda svartvita dokumentärfoton som handlar om de stora bildernas tillkomst.
Utställningen heter helt enkelt Annika vid havet och så är det.
Haven ser olika ut som hav gör vid olika tider och väderlekar, det kunde ha varit samma men vi kan läsa att det rör sig om Stilla havet, utställaren Annica har anknytning till Los Angeles, om Kattegatt och Östersjön, om Atlanten och Ålands hav.
Det finns ett läsmaterial till utställningen, här är bevarade samtal och tankar nedskrivna, också en bit ur Pippi på de sju haven där vännen Annika har ordet!
Kvinnorna i de förstorade porträtten ser med ungefär samma uttryck rakt in i kameran, på så vis också ett rakt uttryck, men i fint arbetade fotografier. Den närmaste referens som Annica Karlsson Rixon har som utgångspunkt är P.S Krøyers målning Sommarkväll vid Skagen, det romantiska motivet med konstnärens hustru Marie på stranden i sin långa vita klänning, som vänder ryggen åt konstnären och inte stör hans drömmar. Vid hennes sida en hund, allt i kvällsljus. Den bilden är från 1892.
Dagens kvinnor står pall. Åtminstone de här konstarbetarna som är praktiskt klädda, har stolt hållning och säkert har förverkligat sig som det heter.
Konstnärens tankar handlar om kvinnoroll och konstnärsroll, om konsten och tiden och om det nätverk, den trygghet, det här gänget utgör. Det handlar om ett "löst" nätverk berättar konstnären, men den här generationen kvinnor stöter på varandra på olika håll i världen, de rör sig runt, bor i Berlin, i New York, i Los Angeles eller Stockholm.
Annica Karlsson Rixon har valt sina motiv, håller fram kvinnor som hon uppenbarligen har gemenskap med, låter dem posera vid ett element som ger känslor av öppenhet och oändliga möjligheter.
Det ger både tröst och styrka att se.
Utställningen är resultatet av ett projekt vid Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet och premiärvisas här på Norrköpingskonstmuseum.
I caféet visar musset samtidigt två egna fotografier av Annica Karlsson Rixon, inköpta 1996
Så jobbar vi med nyheter