<I>Gästkrönikan</I> Ett genuint besök
Ove Klinthäll
Foto:
Genast vi komma dit tagas vi om hand av en inföding, som visar sig vara svenska med oklanderlig skånsk dialekt. Hon visar oss till en luftkonditionerad buss, i vilken vi förs fram av en chaufför, som förmodligen är mallorkan, emedan han inget säger. Svenskan kvittrar glatt och talar noga om varest hotellen ligga och huru de fungera. Lakansbyte i sängarna var och varannan dag, det sköta mallorkanskorna om, likaså nya baddlakan och handukar varje morgon - så tvättglada äro mallorkanerna. Tvättvattnets tvättmedel låta de med förkärlek oförfalskat utrinna i det rena blå Medelhavet.
På det goda mallorkanska hotellet, ägt av en USA:sk hotellkedja, finns om inte en svensk - så dock engelsktalande lobbyist från Ångermanland, så det är bara att gå dit och höra om något inte fungerar. Å rummen finnas dock gott om garderober, på det att vi få plats med alla koffertar finkläder vi hava med oss för alla fester. Grannarna äro oftast svenskar, och många hava varit här förut, det kan räcka med att fråga dem om problem uppstår - var spriten är billigast, t ex. Mallorkanska kan ju ingen prata, men det är icke heller behöfligt. De enda människor man umgås med äro svenskar, danskar samt tyskar. Alla behärskar till någon del engelska.
Man tager sig till badstranden, smockfull med sol- och badande svenskar, danskar och tyskar. Dock med mallorkanskt inslag, nämligen de solstols-uthyrande männen. De kunna säga "Twenty pesetas" och riva biljetter för att vi skola få utnyttja en sådan stol, och vi betala muttrande detta och få tillfälle att slippa ligga på den heta sanden och få den i håret.
Efter badande tillsammans med svenskar, tyskar och danskar gås det till en typisk mallorkansk restauration, som en norska driver med hjälp av mallorkanska diskare och matplockare. Där få vi ånyo se infödingar i sin rätta miljö, betjänande turister.
Första dagens kväll gå vi på välkomstdrink med en busslast svenskar. Där få vi till ett glas gratis äkta mallorkavin, importerat från Frankrike, se framträdanden av flygbolagets personal, möjligen mallorkesiska danser av bybor. "Mallorkan dansa dans som aldrig fanns, naturbarn..."
Så går veckan under ständig irritation på mallorkaner, som vilja prångla ut varor på gator och stränder och bara kunna spanska räkneord på engelska samt något svenskt uttryck såsom "Jävla smålänning!"
Dessa infödingar äro ett irriterande inslag, så vi hålla oss helst till plajan eller poolen med garanterat nordeuropeiska inslag. I någon liten butik må vi dock köpa en äkta mallorkansk prylsak, made in Taiwan, att sätta hemma bland övriga saker vi inget intresse har av på den innan vi reste avdammade prydnadshyllan - ty tänk ifall man skulle störta och någon finge se att hyllan inte vore nydammad! Gu hjälpe en hederlig svenska!
Så åker man då hem efter någon vecka och har sett ett antal oförfalskade mallorkaner. Man gläds åt att för hemmasläkten kunna tala om allt vad man upplevt i det genuina utlandet.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!