Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>Gästkrönikan:</I> Om boaormen varit med så...

Kultur och Nöje2001-11-28 00:00
WIWI SAMUELSSON
OK, OK, OK det var sista gången jag ställde en så korkad fråga. Första gången var när barnbarnet Ebba och jag hade varit på cirkus. Det var första gången Ebba, 5 år, var på en riktig cirkus och vi hade noga läst och studerat hela programmet innan föreställningen började. En av attraktionerna var en trio av - ja inte riktiga clowner men - lustigkurrar. En flicka med tofsar i håret, en pojke som gick på jättehöga styltor och en kille till, som jag inte riktigt minns hur han såg ut.

Den här trion hade underhållit publiken redan när vi köade framför entrén. De hade skojat med barnen, trollat fram kronor bakom örat på dem och sånt. Sedan stod det i programmet att de också skulle framträda med ett eget nummer under föreställningen där deras tama boaorm skulle medverka.

När föreställningen var slut och vi hade kladdat i oss godiset, varmkorven och sockervadden - jag mest för Ebba glömde snart sötsakerna för cirkusens attraktioner - stod styltmannen vid utgången och vinkade farväl åt alla barnen. Vi vinkade också och var på väg mot bilen när Ebba plötsligt sa:
- Jag undrar vart boaormen tog vägen?
Då slog det mig också att boaormen aldrig hade varit med i det annonserade numret under föreställningen.

Vi återvände till styltmannen och jag frågade varför inte boaormen varit med.
- Tyvärr, log styltmannen, från sin upphöjda position. Boaormen har fått nackspärr.
Det var ju inte mycket annat än att tillönska boan god bättring och Ebba och jag packade in oss i bilen för att åka hem. I bilen ställde jag min korkade fråga: Nå Ebba, vilket tyckte du var bäst av alla cirkusnumren? Ebba tänkte länge - hon är en eftertänksam typ - och sen svarade hon mycket ordentligt:
- OM boaormen hade varit med hade jag tyckt att den var bäst.

Häromhelgen hade dockteatergruppen Papagena 10-årsjubileum och bjöd på dockteaterfestival. På söndagen bänkade vi oss på Kulturkammaren för att titta på premiären av dockteateroperan Morgonkulan - jag, Ebba och bästisen Ester. Efteråt hällde vi i oss hektoliter med saft och kladdade med chokladbollar, bullar och rulltårtor med vispgrädde och färggrant strössel. Och på hemvägen ställde jag ännu en korkad fråga. Jag visste att Ebba vid det laget hade sett flera av Papagenas föreställningar - hon är Tjåsa Fan Clubs mest lidelsefulla medlem - och jag undrade följaktligen:
- Vilken pjäs av alla du sett tycker du är bäst?
Hon satt tyst en lång stund och sen sa hon:
-Jag tycker Häxans döttrar, Lilla Grå räddar cirkusen och Morgonkulan (det var alla hon sett) är bäst!

Jag undrar vid vilken ålder vi börjar lära oss att det mesta i tillvaron måste graderas och poängsättas ? Det måste i alla fall vara efter 5 års ålder. Själv har jag nu - vid 55 - lärt mig min läxa. Aldrig mer kommer jag att ställa den just den här korkade frågan. Men troligen ett antal andra som Ebba kommer att desarmera med samma suveränitet...
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje