<I>Film>/I> Med drag av Robin Hood och riddarsaga
SAGAN OM DE TVÅ TORNEN****Filmstaden
Sagan om de två tornen, den andra filmen efter Tolkiens tre romaner, är ett kraftfullt sagoäventyr om de stora livsfrågorna, i rörliga, omväxlande bilder som målar naturromantik, landskap, bataljer och sagodjur med samma mustiga färger, detaljprecision och tekniska briljans. Peter Jackson regisserar med en kamera som undviker alla stela planscher. I mittdelen av berättelsen tar han fram liv, energi och suggestionsverkan ur flera sammanvävda handlingstrådar. Hans film börjar som Robin Hood, fortsätter som isländsk ättesaga och slutar med likheter med medeltida riddarepos och Kurosawas Ran.
Elijah Wood som Frodo får visa den unge motvillige hjältens mognad och moraliska prövning ute i vildmarken. Främst sker det i mötet med Gollum, hans landsman, som sedan 500 år av ringen gjorts förtvinad och självisk. Ska Frodo ta ringens frestelse eller stå emot? Hans ömkan inför den låge, äcklige men i sin kluvnad mänsklige Gollum tyder på integritet. Den förfallne, lismande Gollum vore en praktroll för en begåvad mimare, men Jackson valde att teckna en digital gestalt ovanpå mimarens gestik.
Lösningen är väl utförd med uttrycksfullhet och groteskt patos i centrum. Den kan jämföras med gamle King Kong, jätteapan som vi ju också tar som levande medan vi glömmer trickarbetet.
Frodos landsmän hamnar hos levande träd som försvarar sig mot en förrädartrollkarls industrialiseringsvurm. Här går filmen i den bättre bilderbokens stil. Aragorn, ättlingen till kungen som misslyckades med att förstöra ringen, möter en förhäxad kung, manar hans ryttarfolk till försvar och upplever romantisk lojalitetskonflikt. Viggo Mortensen spelar den driftige och prövade hjälten med små, fina uttryck omväxlande med kraftnatur. Jackson väver raskt sina trådar utan att försumma laddade mänskliga ögonblick eller sagoromantiska vyer i 1800-talsmåleriets stil.
Praktscenen i filmen, motsvarigheten till gruvan i förra filmen, är en nattlig jättebatalj mellan en monsterarmé och underlägsna hjältar. Heroisk stämning, kärv humor och våld blandas i bilder fyllda av kraftfull rörelse intill den uppståndne trollkarlen Gandalfs ingripande. Efter godhetens delsegrar hittar Jackson ett smidigt slut som i bästa följetongsstil öppnar för den sista filmen. Efter den kan förmodligen filmtrilogin bedömas som en helhet.
Så jobbar vi med nyheter