<I>En ny bok:</I> Pascalidou slÄr tillbaka

ALEXANDRA PASCALIDOU
Bortom mammas gata
Atlas

Alexandra Pascalidou

Alexandra Pascalidou

Foto:

Kultur och Nöje2001-11-27 00:00
I boken Bortom mammas gata (Atlas 2001) berÀttar Alexandra Pascalidou hur hon frÄn botten som "invandrare, tjej och skilsmÀssobarn frÄn en arbetarklassfamilj i fattiga förorten" tog sig upp till medietoppen som programledare i teve och sedan dödshotad petades ner dÀrifrÄn som offer för den bÄde öppna och dolda rasismen i Sverige.
Boken sönderfaller i tvÄ delar. Först barndom och uppvÀxt i Rinkeby med studier och en inledd karriÀr. Sen motgÄngar, hot, rÀttegÄngar och brist pÄ stöd nÀr det bÀst behövdes.

<b>Öppnar dörrar</b>
BerÀttelsen om Rinkeby öppnar dörrar till en vÀrld som Àr okÀnd för de flesta av oss. Det första svenska ord hon lÀrde sig var UppehÄllstillstÄnd. Pappan gick till sjöss för att resten av familjen skulle fÄ stanna i vÀntan pÄ uppehÄllstillstÄnd. Mamman hade stÀdjobb. I hemmet fanns varken radio, teve eller leksaker. NÀr ungarna fick reda pÄ att vattnet var gratis badade de varje kvÀll pÄ lek.
I Rinkebyskolan möttes mÀnniskor frÄn vÀrldens alla hörn. En bra skola för den som sÄ smÄningom skulle prata sex sprÄk och kunna svÀra pÄ ytterligare tio. NÀr det var blodpudding pÄ menyn konverterade hela skolan till islam för att slippa stekt grisblod.

<b>Barn tar makten</b>
Barnen lÀrde sig ta makten över förÀldrarna genom att hota med att ringa socialen. Man fÄr visst vara ute om kvÀllarna. "HÀr i Sverige mÄste barn fÄ göra som de vill, annars straffas förÀldrarna." FörÀldrar som inte kunde svenska.
Rinkeby visades upp. "Om alla besökare betalat intrÀde skulle inte Rinkeby varit fattigast lÀngre." En dag kom drottning Silvia till skolan och "klappade pÄ barnen". En drottning utan krona. Med sin pÀrlring och brutna svenska liknade hon mest en hemsprÄkslÀrarinna. Livvakterna skuffade undan barnen i hennes vÀg. NÀr hon Äkte bort kastade killarna snöbollar pÄ limousinen dÀr hon satt och vinkade.

<b>En god kraft</b>
Det bÀsta besöket var nÀr Gunilla Lundgren kom. "En livs levande författare som sÄg ut som vi och dessutom verkade tycka om oss!" Hon lÀrde ungarna sÀtta ord pÄ sin verklighet. Hon Àr numera legendarisk för sitt arbete med minoritetsprÄksungar.
Alexandra var duktig. Eller snarare tÀvlingsinriktad, sÀger hon sjÀlv. Hon fick plats pÄ Kungsholmens gymnasium dÀr hon blev hembjuden till kompisar utan att kunna bjuda tillbaka.
Sen blev det universitet dÀr hon lÀste statskunskap med Björn von Sydow som handledare. DÀr skrev hon om "den europeiska identitet som EU försöker konstruera..." SÄ vidare till universitetet pÄ Kreta (dÀr bÄde kurslitteratur och mat var gratis!) och sÄ hem till studier i nationalekonomi och till föreningslivet i Rinkeby.

<b>VrÄngbild</b>
Hon var förbannad pÄ bilden av Rinkeby. Teve filmade en farbror pÄ parkbÀnken, registrerade varenda rynka och det tandlösa leendet. Speakerrösten sa att analfabetismen bland Àldre invandrare var oerhört hög. Men gubben i bild var en professor pÄ flykt som alla sÄg upp till. Han blev sÄ ledsen att han höll sig inne sen.
Det vÀrsta med att vara fattig Àr att man berövas sina drömmar, sÀger hon.

<b>Oönskade</b>
För praktikplatser sökte eleverna till advokatbyrÄer och resebyrÄer och hamnade pÄ hamburgerrestauranger och i parker som skrÀpplockare. Ingen ville ha Rinkebyungar.
1995 blev Alexandra programledare i Mosaik, dÀr invandrare skulle fÄ "göra entré pÄ den offentliga scenen". 1996 var ett bra Är. Hon var inne, lÀrde sig vett och etikett, "började Àta med kniv och gaffel" och utsÄgs till Sveriges mediekvinna, Sveriges vackraste, Sveriges mest vÀlklÀdda ...
FrÄn januari 1998 blir bokens stycken daterade och fÄr dagbokskaraktÀr. Det kommer hatbrev med "din vidriga, Àckliga svarta subba" och avföring i kuverten. SÄ kom historien med Aftonbladet som arrangerade hotet utanför hennes dörr med maskerade och bevÀpnade nazister.

<b>FörÀndrade livet</b>
I rÀttssalen mötte Alexandra sÄ smÄningom de fem nazisterna, alla med ett förflutet i Fryshuset och en med major till pappa. HD friade bÄde dem och AB:s journalist. Journalistförbundet jublade över "seger för tryckfriheten". AB:s chefredaktör hade den goda smaken att erbjuda Alexandra att bli "stjÀrnkrönikör i Sveriges största tidning".
Det skulle senare bli tidningen ETC med Dan Josefsson som avslöjade den smutsiga affÀren med betalt hot och fejkade bilder. Reportaget hette "Aftonbladets förlorade heder" och belönaes med bÄde Guldspaden och Stora Journalistpriset.
Alexandras liv var förÀndrat och tevekarriÀren slut. I sin bok ger hon unika inblickar i RinkebyvÀrlden. Men hon pekar ocksÄ ut personer och institutioner som bör ha en del att förklara.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!