Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>En ny bok:</I> Mot alla odds

Dave Pelzer
Pojken som inte fanns
Forum

Kultur och Nöje2002-02-08 00:00
En del böcker vill man inte lägga ifrån sig när man väl har börjat att läsa dem. Pojken som inte fanns kan man inte lägga ifrån sig även om gärna skulle vilja det, då historien som berättas är så fruktansvärd. Men trots allt det hemska är det också en så gripande och dessutom sann beskrivning av författarens liv att det bara inte går att sluta läsa.
Pojken som inte fanns är en fristående fortsättning på Pojken som kallades Det är den andra boken i en trilogi om författarens uppväxt och vägen till vuxenlivet. Författaren växte upp under hemska förhållanden och misshandlades både fysiskt och psykiskt av sin mamma.

Den första boken behandlade de år då pojken bodde hemma hos sin mamma och pappa och sina bröder. De år han misshandlades och utsattes för tortyr och förnedring från sin egen mamma, som var gravt alkoholiserad och psykiskt sjuk. Trots att misshandeln och förnedringen pågick helt öppet i hemmet ingrep varken hans pappa eller bröder för att förhindra det. Han vanvårdades och behandlades sämre än en hund, vilket beskrivs utförligt i den första boken. Den boken var nästan ännu starkare än Pojken som inte fanns. Det går inte att förstå att en mamma kan utsätta sitt eget barn för så hemska saker som författaren har gått igenom.

I Pojken som inte fanns får man sedan följa honom från det att han räddades från misären i hemmet och den kommande jakten på kärlek och en familj han kunde lita på och bo hos. Pojken slapp undan sin mors tortyr men hade ändå svårt att känna trygghet under sina tonår. Han fick flytta från fosterfamilj till fosterfamilj och blev mobbad i skolan och misstrodd av andra. Han hade svårt att lita på andra och bar på så mycket inom sig från skräckupplevelserna i hemmet.
Men han överlevde sin barndom, vilket han inte trodde att han skulle göra när det var som värst, och längst bak i boken finns ett litet hyllningskapitel till socialtjänsten i USA därifrån han fick en del hjälp.
Längst bak i boken finns också telefonnummer att ringa för de barn i Sverige som har utsatts för misshandel och vill ha hjälp.
Dave Pelzer nominerades till Pulitzerpriset för sin första bok.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!