Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>En ny bok</I> Laget som norm

Jesper Fundberg
Kom igen, gubbar!
Carlssons

Kultur och Nöje2003-02-27 00:00
"Kom igen då, gubbar. Spela inte som några kärringar." Det är ord som kan höras vid var och varannan pojkfotbollsmatch runt om i landet.
Fotbollen anses oftast vara skapad av och för män. Fotbollsplanen är en maskulinitetens arena och kvinnor som spelar får hela tiden försöka förklara vad de gör där. Det menar Jesper Fundberg i sin doktorsavhandling, Kom igen, gubbar.
Det är en studie om pojkfotboll och maskulinitet, om hur pojkfotboll fungerar som fostringsmiljö. Jesper Fundbergs egen uppfattning är att maskulinitet är något som är konstruerat och som skiftar i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Uttrycket att spela som kärringar har i fotbollens värld en negativ innebörd. Likaså pratas det ofta om bögar och invandrare i negativ betydelse. Kärring, invandrare och bög blir något laget kan förhålla sig till, något som är annorlunda mot det normala som fotbollslaget anser sig vara.
Författaren har följt ett fotbollslag, Bollinge IF, under fyra säsonger genom att vara med på träningar, matcher och turneringar. Han har mött pojkarna från elva års ålder till dess de fyllde 15, en tid då många utvecklas från barn till att bli tonåringar och gå mot vuxenvärlden.
Genom åren har det ständigt förts debatter om pojkars fotbollsträning. Det finns kritik mot orimliga prestationskrav, mot polarisering mellan olika grupper. Det handlar också om sådant som föräldrapress och att man redan i väldigt ung ålder inte platsar i laget.
Från idrottsrörelsens egen sida betonas istället hur viktigt det är att lära sig samarbeta, att de hälsofrämjande aspekterna är många och att ungdomar och barn helt enkelt har kul tillsammans. Man nämner i samma andetag också pojkfotbollens stora värde för manlig fostran. Men vad fostras man egentligen till? Den frågan finns med som en sorts röd tråd igenom Jesper Fundbergs av handling.
Hela tiden återkommer han till hur båda sidorna på något sätt har rätt, om nu det finns ett rätt eller fel i det hela. Å ena sidan kan fotbollslaget ses som en plats där det förs diskussioner om faderskap, ungdomsliv och maskulinitet. Å andra sidan förmedlas värden och normer om manlig identitet som är svåra att praktisera i samhället utanför fotbollslaget.

Kom igen, gubbar är en intressant diskussion om fotbollens betydelse för pojkars maskulinitet och man kan uppröras mycket över hur instängd och snäv den här världen är. Samtidigt lyfts det hela tiden fram att verkligheten aldrig är svart eller vit, att det inte finns några enkla svar. Kom igen, gubbar är visserligen en avhandling, vilket märks tydligt genom de ibland väldigt akademiska uttrycken, men samtidigt är Fundbergs språk både enkelt och något som väcker intresse.
Jesper Fundberg är lärare och forskare på Etnologiska institutionen vid Stockholms universitet. Där föreläser han om ungdoms- och maskulinitetsfrågor.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!