<I>En ny bok</I> Här ligger jo-orden och andra missförstånd som "gullas" bort
Birgitta Rudberg Det är saligt att samla citron Libris
Barn tänker logiskt och konkret. Står det Vår konung vi hembära så begriper de att man bär hem kungen. Skrev Luther Nu mänskors röst och änglars kor lovsjunga den i höjden bor, så har änglarna kossor som är med och sjunger. En jungfru skär är skär till färgen. Står det Ditt hjärta till hans boning red, så får man försöka föreställa sig ett hjärta som rider.
<b>Gamla minnen mest</b>
På 1600-talet skrev Haqvin Spegel: En härlig spis är detta visst, på vilken bliver aldrig brist. Särskilt barn i fattiga familjer bör kunna tänka sig en sådan köksspis där det aldrig saknas käk.
De flesta som framträder i boken tycks vara gamlingar som minns sin barndom i lantliga församlingar och i familjer där religionen togs på allvar. Deras missuppfattningar är försök att få en mening i det de hör. Natten förjagas blir Katten ska jagas. Alla jordens skatter blir Alla jordens katter. Han är mig huld blir Han är min hund. Guds vingård blir Guds svingård. Jesus gillade djur, han hade tolv lejonungar. Och han är inte uppstånden, han är uppstoppad, det syns ju tydligt där han hänger på korset.
När juldagsmorgon glimmar och man är finklädd bör man inte spilla på sig, det står också i versen: Nu ej i synd jag spille ... Din klädnad gör vit i din Frälsares blod måste låta konstigt för barn som vet hur svårt det är att få bort blodfläckar. Och för barn i familjer där religionen tas på allvar bör Himmel och jord må brinna skapa både skräck och sömnsvårigheter.
<b>Okritiskt</b>
Det är märkligt hur okritiskt både svenska kyrkan och de fria samfunden blandat hygglig dikt med de grövsta pekoral i sina sångböcker. Och även om alla religiösa "sanningar" kan ifrågasättas så är lögnen ibland helt uppenbar: Röd och gul och vit och svart gör detsamma har han sagt. Det har Jesus aldrig sagt, och de röda indianerna var dessutom okända för honom.
Sånt noterar inte Birgitta Rudberg. Hon har varit lektor i psykologi och pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm. Man kunde vänta att hon skulle ha en vetenskaplig attityd till sitt ämne, men det har hon inte. Hennes egen religiositet sipprar fram både på och mellan raderna. Nästan varenda psalm hon nämner är "älskad" eller "mycket älskad" och de barnsliga missuppfattningar som är bokens tema visar hon upp som lustigheter.
<b>Underhållande</b>
Det är underhållande, men hon glömmer alla barn som inte älskat psalmer men ändå tvingats traggla dem som jag själv fick göra i skolan.
Vad Birgitta Rudberg inte tycks se är att de som framträder i boken är skrämda barn, barn som förtvivlat slåss för att bevara sitt förnuft inför en massa orimligheter som troende vuxna försöker pracka på dem.
Ibland kan missförstånden synas gulliga. Flest är de kring Lina Sandells Trygga räkan. Varför är räkor trygga? Tugga räkan. Bryggare kan ingen vara. Trögare kan ingen vara. Styggare kan ingen vara än Guds lilla barn i Skara...
<b>Ofri vetenskap</b>
Birgitta Rudberg generaliserar inte sina iakttagelser. Hon säger att ju tidigare man lär sig en psalm desto senare glömmer man den. Men det gäller naturligtvis alla sånger. Den första jag lärde mig var Daggstänk Taberg, en obegriplig visa. Och sorger har vi inga, vara glada vi som klinga. Religionen drev vi medvetet med. Blott en dag... nej, blott ett slag, ett ögonbryn gick sönder. Missförstod gjorde jag ofta. Arbetare i stad på landet. Stad på landet kunde inte vara Stockholm, kanske var det Tryserum där morsan var född.
Vi vanliga hedningar kan läsa den här boken som ren underhållning, om vi har gått i skolan i förra hälften av förra århundradet när psalmverser var vanliga hemläxor.
<b>Barnatro</b>
Men det är synd att Birgitta Rudberg inte kunnat stå fri till sitt material. Nu färgas hennes kommentarer hela tiden av hennes egen barnatro. Som alls inte är lika kritisk som barnens. Barn kan vara sanningen närmare än vad vi är, skriver hon. Ja sannerligen! Och att attackera deras förnuft via rysliga psalmpekoral måste ha haft konsekvenser. Vilka de blivit återstår att utforska.
Och här finns en annan utmaning för vår fantasi. Hur skulle det ha gått om den framväxande arbetarrörelsens och nykterhetsrörelsens sånger fått samma plats i skolan som psalmerna? Den frågan öppnar ett politiskt perspektiv så hisnande, att den kan vi glömma.
Så jobbar vi med nyheter