Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>En ny bok:</I> Guillou ser ruggiga drag från 1600-talet i vår tids rättsväsende

Jan Guillou
Häxornas försvarare - ett historiskt reportage
Pirat

Foto:

Kultur och Nöje2002-08-21 10:00
PATRIK SELSFORS
1600-talet, ett århundrade genomsyrat av religiositet såväl i slottens överlastade salar som i det fattigaste skrymsle. Där präster ägde tolkningsföreträde över stort och smått och där religionsfrihet var en obegriplighet för de flesta. Men också ett århundrade där vidskepelse och folktro fortfarande hade stor makt över människors tolkning av världen och fortfarande var en realitet.

<b>300 offer i Sverige</b>
I brytpunkten mellan religionens dogmer och dessa folkliga föreställningar uppstod en bördig jordmån för det som eftervärlden kallat för häxprocesserna. De ägde rum i större delen av Europa men tog sig olika uttryck i olika länder.
En av Sveriges specialiteter var barnvittnen, ibland i hundratal, vars blotta numerär ökade tyngden av anklagelsen. I Sverige brändes över 300 häxor på bål, de flesta halshöggs innan de brändes. Vad som är mindre känt är att över 700 män under samma tid avrättades för tidelag.

<b>Drar paralleller</b>
Om detta handlar Jan Guillous nya bok som avhandlar och populariserar ämnet. Han sticker inte under stol med att han mestadels lutar sig mot existerande forskning och snarare sammanställer och begripliggör än kommer med nyheter. Men det vore ju inte Guillou om han inte drog paralleller med vår samtid och dessutom avhandlade åtminstone några kontroversiella ämnen på vägen.
Han ifrågasätter både klass- och könsperspektivet som ibland läggs på häxjakterna vilka uppstod 1667-68 i Dalarna. Han menar att det helt enkelt är en fråga om kristen ideologi. Guillou tar dessutom upp några av vår tids pedofilfall samt Tomas Quick. Det senare mest för att sätta åt vittnespsykologer i vår tid och visa att beviskraven kan bli förödande låga när terapeuter/psykologer får legitimera sanningshalten i förvirrade vittnesmål i fall där teknisk bevisning saknas.

<b>Barnvittnen</b>
Redan från början var det barn från allmogen som fick huvudrollen i häxprocesserna. I de många protokoll som finns kan man se ett mönster skönjas i dessa barnvittnesmål som på ett skrämmande sätt påminner om senare tiders motsvarigheter, t ex pedofilmålet i norska Bjuv 1992. Barns öppna sinnen till omvärlden, den flytande gränsen mellan fantasi och verklighet samt förväntningar från föräldrar och psykologer, präster och åhörare, poliser och terapeuter, skruvar iväg vittnesmålen från att från början vara rimliga till att bli fullständigt absurda.
Under häxförföljelserna kunde fattiga familjer dessutom tjäna pengar om man hade begåvats med barn med vittnestalanger. I Bjuvfallet liksom i häxprocesserna saknades teknisk bevisning. I Bjuv häktades 7 personer, sedermera frikändes allihop. Det är skrämmande läsning, visserligen fungerade rättssamhället den gången men parallellen till 1600-talet är verkligen slående.

<b>Väcker intresset</b>
Guillou är ju en berättare av rang, dessutom på senare år alltmer inriktad på vår historia, alltså är det svårt att hitta någon mer lämpad att berätta historien om häxförföljelserna. Boken griper tag och väcker intresset för denna epok. Förmodligen kommer den också att väcka en hel del debatt i och med att Guillou, sin vana trogen, låter sin verbala piska vina över somliga, tex överåklagare Christer van der Kwast och genusprofessor Eva Lundgren. Alltså en typisk Guillou-bok: vederhäftig, välskriven och lätt kontroversiell.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!