<I>En ny bok:</I> Fossum snuvar läsaren
Karin fossumÄlskade PoonaForum
Så det lilla samhället där alla känner alla, det som återkommer i Karin Fossums historier. Bindningar människor emellan, hur omöjligt det är att lämna ut någon inför en myndighet och samtidigt, misstron människor emellan, den misstro som kommer att leva kvar långt efter att den nu aktuella, grymma händelsen bleknat.
Ett mord förstås, flera misstänkta, en mängd vittnesmål som borde lämnats men som hålls inne. Egna hemligheter att dölja som allt tillsammans blir till förvridna bilder som lämnas till den stackars utredande polisen. Som visserligen är så rutinerad att den kan se tvärs igenom en del försvarsattityder, men ändå kommer till korta.
Så den gamle kloke kommissarien Sejer med sin hund som är sjuk - som i flera andra deckarhistorier, fattas bara att han skulle yppa en lidelse för opera också!
Men nej, det tråkiga med Älskade Poona är att man mot slutet inser att man inte får veta hur det går. Här har man engagerat sig i de inblandade och börjar ha både anti- och sympatier - och så är det slut. Allt är öppet. Alla frågor obesvarade. Allt kan fortfarande hända. Man kan väl säga att det är som i det verkliga livet kanske, men nu är det ju inte livet, det är ju litteraturen. Känner mig lurad.
Så jobbar vi med nyheter