<I>En ny bok:</I> Två sekler i ett nötskal
DICK HARRISON och MARIE-LOUISE RODÉNTusen år i Europa. Band 3. 1600 - 1800Historiska Media
En grötmåltid i Holland i mitten av 1600-talet. Födan bestod mest av spannmål. Bilden ur Fernand Braudel, Les structures du Ouotidien; Le Possible et l´impossible, 1979.
Foto:
<b>Balanserade</b>
Detta är en svår balansgång. Den okritiska faktasamlaren Herman Lindquist faller ofta i detta detaljträsk. Rodén och Harrison är båda enormt kunniga docenter i historia och väl kvalifi-cerade att lotsa oss genom dessa händelserika sekler. De kan erbjuda oss okända men väldigt beskrivande detaljer, i några väl valda ord, utan att sänka farten på berättelsen. Men de måste ha haft svårt att sålla ut det som bör vara med och det som inte var av så stor betydelse. Är inte ämnet alltför ofantlig för att beta av i bara ett band ?
Under dessa två hundra år ändrades det ekonomiska systemet från en enbart europeiskt angelägenhet till att bli ett världsomfattande nätverk. Kolonialismen tog fart. Revolutionens tid var inte endast en politisk företeelse utan också en kulturell explosion. Några av världens bästa konstverk, musikstycken och litteratur, kom till under den här epoken.
<b>Oförenliga krav</b>
När det sker så stora förändringar som dessa i Europa, som fortfarande påverkar världen av idag, behöver man utrymme för att förklara det som har hänt på ett så koncentrerat sätt som möjligt så att vi kan absorbera det. Två krav som är oförenliga, med andra ord.
Det är inte bara en tidsperiod av tvåhundra år som skall täckas, utan gissningsvis ett hundra olika språk och dialekter i ett otal stater från Lappland till Sicilien, alla med sin egen historia. Lägg därtill faktumet att befolkningen har tredubblats under dessa sekler, trots alla krig och katastrofer, och man får skäl att kräva mera pedagogiskt utrymme än det vi får här.
<b>Gillar ändå</b>
Paradoxalt, för trots att jag tycker att serien är överambitiös, tycker jag om boken. Jag har bara beröm för paret Rodén och Harrison som verkligen har gjort vad de kunde för att förse till och med en så trög recensent som jag med en intressant sammanfattning av vår spännande historia. Att te och kaffe kom till Europa först ca 1615 var nytt för mig. Likaså att pesten som skövlade offer också i Norrköping troligen inte berodde på råttburna loppor utan av andra faktorer, eftersom pesten försvann trots att råttorna och lopporna fanns kvar.
Harrison inskränker sig till pestens effekter på 1700-talet men det sägs inte mycket om pesten under 1600-talet, som var också förödande.
Hitlers judeförföljelse känner alla till men att förtrycket mot judar började i Spanien för så länge sedan visste jag inte. Man kan ana vilken slutsats som rätteligen bör dras av alla nynazister, när man läser att läskunnigheten var större söder om alperna än i kalla Norden under medeltiden. Att danska hovet förbjöd danska bönder att lära sig läsa, ifall de skulle lära sig upproriska idéer, visar att fascistiska tendenser inte är begränsade till moderna skinnskallar.
<b>Bra lista</b>
Av stor vikt är listan över rekommenderade böcker för vidare läsning. När man än gång har svalt aptitretaren vill man gärna äta sig mätt. I synnerhet när så många intressanta ämnen saknas genom platsbrist.
Så jobbar vi med nyheter