<I>En ny bok</I> När pappa och boxen försvann
ÅKE EDWARDSONJukeboxNorstedts
Inte ens Edwardsons romaner om brott är ju särskilt actionmättade.
Men i den här berättelsen om en man och hans jukeboxar "händer" det ytligt sett inte särskilt mycket. Berättartempot är långsamt, men det är ändå stora skeenden i görningen.
Livet förändras medan huvudpersonerna är i färd med annat.
Johnny Bergman är utställare av jukeboxar, han byter skivor och servar boxarna på kaféer och festplatser. Men det här tycks bli hans sista säsong. Något stort och märkligt är på väg att hända - men det kommer smygande.
Elvis är inte längre självklar i boxarna, det har kommit ny musik med Beatles och Stones.
" Nu ska hela rasket rivas , nu ska hela rasket bort", sjunger Per Myrberg.
Och långsamt går det upp för JukeboxJohnny att det är precis så det är. Det gamla ska bort.
Folk går inte ens på kondis längre. Det finns wienerbröd att köpa i vilket snabbköp som helst.
Och de nyaste låtarna spisar man hemma vid skivspelaren, eller i den nya Melodiradion.
Det är den yttre ramen för berättelsen, just där vid den tidpunkten placerar författaren sin story.
Platsen är Småland, det står klart, trots att läsaren aldrig får några ortsangivelser.
Landskapet beskrivs när Johnny susar fram mellan boxarna och det finns inget mer delikat än lite syrliga, lätt rökta, isterband i denna frikyrkliga trakt.
Men Jukebox handlar inte bara om ett landskap i förändring och om konditorier som stänger.
Här finns också en annan berättelse, en kärlekshistoria. Den historien har ett tema som Åke Edwardson ofta återkommer till, också i sina Winter- böcker; betydelsen av faderskap, innebörden av att vara pappa.
Manliga förebilder som sviker och skapar svarta hål.
En storebror som stjäl och försvinner eller en pappa som slåss - och försvinner.
Om det handlar också den här rika romanen där Åke Edwardson bevisar att han kan mer än skriva ypperlig spänningslitteratur. Spännande läsning är det här ändå, även om den inte exploderar på varje sida och i varje kapitel.
Edwardson kom ju för ett par år sedan med ett slags episodroman i det lilla formatet " Genomresa". Den är på sätt och vis släkt med "Jukebox", som också är en roadmovie befolkad med vilsna karaktärer som färdas i terräng som är i förvandling.
Något romantiskt finns det helt klart över berättelsen om Johnny och hans förhållande med Elisabeth som bor ensam med pojken Lennart sedan maken stuckit, kanske rentav något sentimentalt.
Jag kan se en Colin Nutley göra fim av "Jukebox" och få många ögon att tåras när romanen tar en överraskande vändning på de allra sista sidorna. Soundtracket lär bli fint också.
Så jobbar vi med nyheter