<I>En ny bok:</I> Medbrottslingar eller medborgare?
GUIDO KNOPPHitlers krigareHistoriska mediaÖvers: Ulf Irheden
Uppställning från den tid det begav sig för Hitler och hans soldater. (Del av bokomslaget.)
Foto:
<b>Skicklig ökenräv</b>
Rommel, "Ökenräven", är tveklöst den som är bäst känd av alla dessa sex officerare, berömd som han är som en extremt skicklig general. Han var den enda som väckte lika mycket beundran hos sina fiender som hos sina egna soldater. Det är belysande att först nu läsa hur mycket han hatades av sina - ibland avundsjuka - gelikar för sin "disciplinlöshet". Hans välkända son och före detta borgmästare, Manfred Rommel, ger flera fräscha synvinklar på sin fars karriär och snöpliga slut. Han valde självmord före det vanhedrande av familjen som en krigsrättegång skulle innebära.
<b>Taktikern von Manstein</b>
Manstein var också en bra general, kanske den bästa taktikern i hela tyska armén. Han var modig nog att, när situationen krävde, öppet opponera sig mot Hitlers felaktiga strategi, tills han gjorde det en gång för mycket. Tursamt för honom, (och för de allierade) fick han sparken just när han bäst behövdes.
<b>Paulus utan chans</b>
Paulus var också en bra general, hur konstigt det än kan låta om en man som kapitulerade med en hel armé vid Stalingrad. Mot Hitlers envisa dumhet hade ingen general i världen chans att klara sig i längden. Han överlevde fångenskapen i Ryssland, vilket är mera än de flesta av hans underordnade gjorde, men kom aldrig över den moraliska belastning som hans förräderi plågade hans samvete med.
<b>Udel - för vinning</b>
Udet är namnet som är minst känt för eftervärlden. Flygaress under första världskriget, Görings vän, flicktjusare, ekonomisk slarver, morfinist, halvalkoholist, benämningarna är många. Han var ärlig nog att erkänna att hans inträde i partiet baserades på ren ekonomisk självvinning. Hans självmord överraskade ingen.
<b>Föraktad Keitel</b>
Keitel är den enda som helt saknar något försonande drag. Han var inkompetensen personiferad, och en perfekt "Yes-man" för en uppblåst korpral som Hitler. Ingen, inte ens Hitler, hade ett gott ord att säga om honom. Hans överdrivna tjänstvillighet ledde till skämtnamnet "LAKEI-TEL" bland hans vapenbröder. Han hängdes i Nürnberg.
<b>Canaris en gåta</b>
Canaris förblir en gåta. Han gjorde allt som en patriotisk spionchef kunde göra för Hitlers Tyskland och arbetade mot slutet lika intensivt emot Hitler och därmed emot sitt land. Om hans verkliga motivering var patriotisk eller självbevarande kan vi aldrig veta, men han är värd en hel bok för sig. (CANARIS. Legende und Wirklichkeit av André Brissaud. Augsburg, 1996, rekommenderas).
Hitlers krigare är rikligt illustrerad och de mest minnesvärdaa citaten är tryckta i separata listor, som kan vara en fördel för den som helst inte vill läsa all text. Personregistret och litteraturförteckningen är till stor nytta. Mitt enda förslag till förbättring är insättningen av en karta över Rommels afrikanska kampanj. Personligen glömmer jag aldrig synen av 28 stora skeppsvrak som fortfarande låg kvar i Tobruks hamn 1949. En lektion i geografi som etsades fast i minnet. Jag har emellertid aldrig sett Ryssland och en allmän karta över det ryska krigsfältet skulle också vara nyttig.
Boken blir ett välkommet tillskott i bokhyllan för alla krigshistoriskt intresserade.
Så jobbar vi med nyheter