Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>En ny bok</I> Kunskap om Bergman genom Koskinen

MAARET KOSKINEN
I begynnelsen var ordet. Ingmar Bergman och hans tidiga författarskap
Wahlström & Widstrand

Kultur och Nöje2002-12-06 00:00
Ingmar Bergman har mer än alla andra svenska filmare analyserats grundligt i svensk och internationell forskning. Nu har Maaret Koskinen på grundval av Bergmans privata manusarkiv skrivit en lättläst och faktamättad undersökning av Bergmans dramatik och filmmanus från sent 1930-tal till början av 1950-talet.
Hennes bok demonstrerar att Bergman redan tidigt intresserade sig för människans krisande gudstro och konstnärens förhållande till borgerligheten, fadern, modern, kvinnan, publiken och döden.
Motiven preciseras av Koskinen när hon metodiskt kommenterar Bergmans tidigaste familjedramer, porträtt av kvinnor och konstnärer och berättelser om trolöshet.

Koskinens metod är textförklaringen byggd på konstnärens biografi. Det är uppenbart att Bergman i stor utsträckning gjort det många konstnärer gör mer eller mindre: använder förstahandserfarenhet för att skapa konst. I Bergmans fall är det relationen till föräldrarna, till protestantismen, existentialismen och konsten som gett råmaterialet till hans produktion. Analyserna av motiv med variation är minutiöst genomförda, språket lättflytande och fritt från filmvetenskapliga begrepp, textexemplen många. Ett svårtillgängligt material har sovrats och ordnats väl och boken är som helhet ett viktigt tillskott till vetandet om hur Bergmans konst formats.

Det som kan diskuteras är valet av metod och undersökningsobjekt. Att förstå verket genom författaren är förvisso givande, särskilt på Bergman, men läsaren kan inte undgå känslan av att bokens konsumentunderlag hade breddats om textstudiet hade lagts bredvid exempelvis skräckromantikens stil, melodramen och den existentialistiska filosofin, Strindberg, Ibsen och E.T.A. Hoffmann. Jämförelser med andra verk i samma skolor och stilar hade pedagogiskt för fler läsare besvarat frågor om Bergmans plats i olika idéskolor och litterära och kinematografiska traditioner. Kravet på läsarens förkunskap är relativt stort.

Antalet mottagare begränsas också av att studiet rätt mycket rör ungdomsverk. Exemplen visar var den mogne konstnären kom ifrån. Endast studierna i manusarbetet till filmerna Hets och Trolösa fängslar sträckläsaren. I övrigt bör man nog läsa efter behov. Förhoppningsvis kommer Maaret Koskinen att i framtiden belysa manusarbetet med centrala verk som Det sjunde inseglet, Tystnaden, Persona och Fanny och Alexander.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!