<I>En ny bok:</I> Filosof med idéer om det gnostiska
Eric VoegelinVetenskap, politik och gnosticismPrisma
Voegelin ger en god och tydlig sammanfattning av gnosticismen. Den var bredvid kristendomen en religiös rörelse i östra Medelhavsområdet under antiken. Gnostikern upplever världen som en främmande plats, rentav ett fängelse, där hon har hamnat av misstag. Hon måste därför hitta tillbaka till den andra världen, där hon har sitt ursprung. Själen kan befria sig från världen genom kunskap om sitt sanna liv. Självfrälsningen genom kunskap har därmed enligt Voegelin sin egen magi.
Enligt Voegelin har gnosticismen sitt ursprung i en kulturell förvirring, materiell och andlig osäkerhet, samt sönderfall av den etniska sammanhållningen. Gnosticismen är bredvid kristendomen, mysteriereligionerna och den judiska apokalyptiken ett svar på den tidens människors försök att förstå livets mening.
Voegelin menar vidare att det finns ett tydligt belagt samband av en gnostisk kontinuitet från antiken genom högmedeltidens rörelser till de som verkar under den västerländska renässansen och reformationen. I det moderna samhället finns flera, med hans ord, gnostiska massrörelser. Dessa är progressivismen, positivismen, psykoanalysen, marxismen, kommunismen, fascismen och nationalsocialismen. Marx och Nietzsche kallas spekulativa gnostiker medan Heidegger utses till vår tids geniale gnostiker.
Voegelins argumentation är hållbar och relativt lättförståelig. Han är kritisk till den konflikt mellan system och verklighet som han anser att marxismen uttrycker. Den leder till ett frågeförbud då frågor som upphäver systemet, marxismen, inte kan tillåtas. Voegelin översätter gnosticismens religiösa språk till det politiska. En god, marxistisk värld måste utvecklas ur en ond historisk.
Eric Voegelin flydde till USA undan nazismen. Men på 1960-talet var han professor vid universitetet i München. Vetenskap, politik och gnosticism bygger på hans installationsföreläsning där. Uppsatsen är översatt av Jan Olof Bengtsson, som också har skrivit en inledning. Där skriver han bland annat att Eric Voegelin har förblivit märkligt okänd i Sverige. Men hans samlade verk i 34 band är nu under utgivning.
Vetenskap, politik och gnosticism är tillsammans med inledningen ibland något svårläst. Boken lämpar sig dock väl för de som studerar filosofi och religionsvetenskap. Men Voegelins tankar om gnosticismen är intressanta även för andra.
Under bokmässan höll Kajsa Ahlstrand ett föredrag med rubriken Kan man tänka sig en tjock Jesus? Där kritiserar hon viktminskningsprogram, pratshower, tolvstegsprogram och amerikanska väckelsekampanjer som har mycket gemensamt. De är, enligt henne, gnostiskt influerade. Den som inte lever till sin fulla potential har inte fått kunskap om vad som är möjligt. Bristen på kunskap och insikt är själva problemet.
Inom religionsvetenskapen anses också gnosticismen leva vidare inom Livets Ord och i vissa New Age-tankar. Alla har vi nog någon gång stött på uttrycket "tänk dig frisk". Kajsa Ahlstrands föredrag visar att gnosticismen faktiskt också lämnat avtryck i vårt vardagliga liv.
Så jobbar vi med nyheter