Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

<I>En ny bok:</I> En Fredrika att grubbla över

CARINA BURMAN
Bremer. En biografi
Albert Bonniers förlag.

Carina Burman har lyckats igen.

Carina Burman har lyckats igen.

Foto:

Kultur och Nöje2001-10-13 00:00
Att Carina Burman kan sjösätta två av sina litterära skapelser på det litterära havet på ett och samma år, är en prestation. Å andra sidan är hon den enda författare som vet så ofantligt mycket om både Fredrika Bremer och Amalia von Hellvig, (boken Islandet) så egentligen borde det inte vara så förvånande. Hon har ägnat elva år av sin forskning på Fredrika Bremer och redigerat författarinnans brev i tidigare volymer.
Nu ser vi resultatet av allt detta arbete. Det innehåller en del nya, tidigare opublicerade fakta som Carina Burman har hittat under sin forskning. Jag har svårt att tro att detta informativa verk kan överträffas av någon efterföljare, utan att ytterligare hitintills okänt material grävs fram ...
Fredrika Bremer var den första svenska författarinna som blev internationellt känd. Detta vill inte säga så lite i en tid när kvinnliga skrivare var något av en raritet. Charlotte Bronté gav ut sin första bok under den manliga pseudonymen Currer Bell, för att bli accepterad. I Paris hette "George Sand", trots sin manliga klädstil, Aurora Dupin. Fredrika Bremer blev däremot populär endast på grund av sina böcker, utan någon form av manligt förkläde.

Hon föddes 1801 i en rik familj men hennes barndom blev inte lättare för det. Hennes uppfostran påminner lite om den som amiral Horatio Nelson i England fick. Båda fick erfara mycket lite mat på tallrikar, låga temperaturer i hemmet och - i Nelsons fall - hårda rygglösa stolar, i Fredrikas fall stolhoppning som motion, allt för att forma barnet till en människa som skulle bli härdad före den oundvikliga introduktionen till det verkliga livet.

Den stränga regimen blev istället en grogrund för en rebell. Fredrika trotsade den orättvisa auktoriteten redan som barn och fortsatte av bara farten. Vid 27 års ålder skrev on sin första anonyma samling berättelser och 1831 gav hon ut sin första roman, Familjen H.*** en bok som blev en milstolpe i svensk litteraturhistoria. Det var emellertid år 1837 som hon blev världsberömd med boken Grannarne.
Man får inte tro att hon sökte berömmelse bara genom att leverera vad läsarna ville ha. Nej, då! Hon skrev rakt ut vad hon ansåg om allt, utan hänsyn till vad folk tyckte vara obekvämt, till exempel om kvinnornas slavliknande situation. Den efterföljande debatten förorsakade en lagändring så att en ogift kvinna fick myndighets rätt vid 25 år.

Att Fredrika förblev ogift betyder inte att hon saknade normala känslor eller tillfälliga romanser. Carina Burman går i detalj genom Fredrikas svärmiska romanser med Böklin, också med en gift man i USA och andra. Det verkar ändå som om hon aldrig upplevt ett fullbordat förhållande med någon man. Om ett liv i celibat var hennes frivilliga val eller påtvingat av yttre förhållanden kan vi aldrig veta, fast Burman ger oss mycket känslosamma bakgrundsmaterial att grubbla över.

Hon reste till USA, vilket knappast tillhörde det vanligaste resmålet för en svensk dam då. Inte nog med det, hon reste till mellanöstern och färdades bland annat genom öknen på hästrygg. Hon till och med besökte ett harem! Kort sagt en mycket ovanlig kvinna som Sverige kan vara stolt över.
Stolthet av en annorlunda sort kan också Carina Burman känna. Hon har verkligen lagt ner sin själ på detta gedigna och intressanta arbete och lyckats till fullo. Igen!
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!